Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Victoria Greve: Journalisterna fumlar – då kan förtroendet ryka

Stora journalistpriset fick anti-priset ”Årets förvillare” för utnämningen till Henrik Evertssons Estonia-dokumentär som ”Årets avslöjande” 2020. Victoria Greve vrider på en vilseledande rubrik och ett skamstämplat prestigepris.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det har inte varit prestigejournalistikens stoltaste vecka. I onsdags delade föreningen Vetenskap och Folkbildning ut anti-priset ”Årets förvillare” till juryn för Stora journalistpriset att dela med dokumentärfilmaren Henrik Evertsson. Evertssons dokumentär ”Estonia – fyndet som förändrar allt” belönade de nämligen med utmärkelsen Årets avslöjande. Dokumentären väckte frågor om det fanns en okänd orsak till förlisningen som mörkats och tystats ner.

Kritiken mot dokumentären och Stora journalistprisets utmärkelse var hård redan när den delades ut i fjol. Janne Josefsson och nio andra tunga grävande journalister rasade mot priset och kallade ”Estoniadokumentären ett ”typexempel på en konspirationsteori” och Filters chefredaktör Mattias Göransson gjorde en grundlig genomgång av det som tidigare varit känt om Estonias förlisning och nagelfor dokumentärens påståenden.

LÄS MER: Kulturdebatterna som formade 2021

Vetenskap och Folkbildning slår fast i sin motivering att ”dokumentären är ett utstuderat montage av ensidigt utvalda vittnen, vilseledande animerade sekvenser, suggestiv klippning samt felrepresentation och förvanskning av dokument” och att Stora journalistpriset ”legitimerat konspirationsteorier om Estonias förlisning till en bred allmänhet”.

Samma dag som ”Årets förvillare” delades ut frontade Dagens Nyheter sin förstasida med rubriken ”Forskare: Två vaccindoser ger obefintligt skydd mot omikron”.

För den som gick in och läste själva artikeln visade det sig att vaccinet i själva verket skyddar mycket effektivt mot svår sjukdom och död.

Chefredaktören Peter Wolodarski twittrade ut en bild på framsidan och fick ta emot hård kritik från personer som kallade rubriken vilseledande, och oansvarig.

Kanske var det bara en onödigt hårdvinklad rubrik. Men Wolodarski har drivit en hård linje i coronafrågor från första början. I mars 2020 förespråkade han att stänga ner Sverige, han har varit en av Folkhälsomyndighetens hårdaste kritiker och när den profilerade vetenskapsjournalisten Amina Manzoor sa upp sig från tidningen uppgav hon att chefredaktörens opinionsbildande i spalterna skapat en ohållbar situation för henne som reporter.

Det är i det ljuset man får förstå de hårda reaktionerna. Läsarna blir kvar med ett intryck att tidningen driver en linje i coronafrågor också på nyhetsplats. Sveriges största tidning måste vara betydligt bättre än så.

Pikant i sammanhanget är att en annan rubrik som delade förstasidan på onsdagens DN löd: ”Majoritet tror att journalisters värderingar påverkar nyheterna”.

Det är januari 2022. Bara en vecka sedan årsdagen för stormningen av Kapitolium i Washington, när konspirationsteoretikerna bokstavligen hotade den amerikanska demokratin, på väg in i ett valår med högt tonläge och på år tre av en pandemi med återkommande restriktioner som inskränker våra demokratiska rättigheter har vi journalister inte råd att fumla bort allmänhetens förtroende.

Om inte ens de stora drakarna kan hålla höjd har vi problem.

LÄS MER: Tveksamt att Netflix pekar ut Skandiamannen som mördare

LÄS MER: Vi är alla privatspanare

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.