Stämningsansökan mot Joakim Lamotte lämnades in redan i april 2020. Först nu ska ärendet upp i tingsrätten, vilket P4 Göteborg var först med att rapportera.
Det gäller en serie inlägg om Tomas Åberg, organisationen Näthatsgranskarens projektledare, som Joakim Lamotte publicerade på sin Facebooksida under främst 2018 och 2019. I inläggen kallades Åberg bland annat för ”djurplågare”, ”bluffmakare” och ”fullblodsmytoman”.
Ärendet skulle ha prövats redan i april 2021, och därefter i februari 2022, men datumet har skjutits upp av olika skäl, bland annat för att ha varit för dåligt förberett. Torsdagen den 15 december möts slutligen de båda parterna i Göteborgs tingsrätt. Rubriceringen är grovt förtal och Åberg kräver ett skadestånd på 80 000 kronor.
Joakim Lamotte menar att han inte har förtalat Tomas Åberg, utan att det var en journalistisk granskning av en offentlig person.
– Det handlar om att man som oberoende journalist i Sverige ska ha något slags yttrandefrihet. Jag far inte med några osanningar, och det har funnits en allmänintresse att berätta om honom på det här viset. Han för sig i olika medier och diskuterar brott och moral, han är remissinstans för regeringen när de tar fram nya lagar, han får bidrag för att driva Näthatsgranskaren.
Göteborgsförfattare togs till Högsta domstolen
Lamotte säger att han inte har särskilt högt förtroende för det svenska rättsväsendet, men att han ändå hoppas kunna vinna.
– Det skulle också bli ett slags upprättelse i så fall för dem som delat mina inlägg som [Tomas Åberg] har stämt. De här personerna har bara delat mina inlägg och kommit till en rättegång utan offentlig försvarare, och tagit en förlikning. Det har varit som att stjäla godis från barn att stämma de här personerna.
Det mest uppmärksammade av dessa fall är den Göteborgsförfattare som delade inläggen och skrev till en kort egen kommentar. För det dömdes hon för förtal i både tingsrätt och hovrätt. Nyligen fick hon skadeståndsbeloppet på 5 000 kronor fastställt i Högsta domstolen.
Rätten ska ta ställning till om det var försvarligt av Joakim Lamotte att sprida uppgifterna eller inte. Det innebär att det måste ha funnits ett allmänintresse för uppgifterna och den utpekade personen. Ibland tar rätten även hänsyn till tidsaspekten, alltså om det är aktuella eller gamla uppgifter.
– Jag menar att det var försvarligt, att det fanns ett allmänintresse i och med att han har den ställning han har, säger Joakim Lamotte.
GP sökte Tomas Åbergs advokat under onsdagen för en kommentar. Senare har Tomas Åberg själv hört av sig med ett uttalande:
"Jag vill poängtera att åtalet av Lamotte är ett brottmål och inte ett bråk mellan två personer. Det är inte den ena sidan eller den andra sidan. Innan Lamotte startade sitt förtalsdrev har vi inte haft kontakt, inte kritiserat varandra eller varit oense. Det är därför ingen konflikt mellan oss som avgörs i tingsrätten, utan det är ett stort antal grova brott som begåtts systematiskt mot mig under lång tid. Brott som ödelagt mitt liv för många år”, skriver Åberg bland annat.
LÄS MER:Större chans att få skadestånd efter förtal på nätet
