När SVT-serien Jordskott gick i mål i våras drunknade jag i lata Twin Peaks-referenser. Både från tv-kritiker och Jordskott-skaparna själva. Allra pajigast blev det när kommissarien Göran Wass tryckte i sig “Silverhöjds klassiska hjortronpaj” och på överartikulerad robotsvenska säger att det är världens godaste paj. Det är förstås en hänvisning till scenen där FBI-agenten Dale Cooper för första gången petar i sig ortens exceptionella körsbärspaj. Sida vid sida framstår Jordskott dock inte som en subtil Twin Peaks-hommage, utan som karaoke modell Finlandsfärja.
Men så länge vi håller oss till det ytliga har Jordskott en hel del gemensamt med David Lynch och Mark Frosts kultserie. Båda utspelar sig i en fiktiv småstad befolkad av kufar och omgärdad av övernaturlig skog. Men Jordskott saknar inspirationskällans ambivalenta pendlande mellan surrealism och postmodernism.
Om svenska tv-tittare har en osund relation till Twin Peaks så är det ingenting jämfört med svenska tv-producenters omdömeslösa besatthet. I höst sänder SVT Ängelby, en serie som har kallats för ”en svensk Twin Peaks”. Och för en månad sedan berättade Östersunds-Posten om kulturarbetarna som vill göra ett Twin Peaks som utspelar sig i det jämtländska samhället Gällö. Östersunds-Posten har för övrigt orimligt många artiklar om “Sveriges Twin Peaks”. Gällö, Ragundadalen och Hammarstrand är bara några förslag från ÖP, utöver de 10 orter som går att välja i omröstningen “Var tycker du att länets Twin Peaks ligger?” (Rätt svar är såklart Kusbölehelvetet).
När Onyanserat.se intervjuade Jordskotts manusförfattare Alex Kantsjö så drog de paralleller mellan SVT-serien, Twin Peaks, Top of the lake och True detective. Kantsjö blev förstås smickrad över jämförelserna. I synnerhet med Twin Peaks. De andra hade han inte sett.
Det är ett uppenbart kreativt problem att den svenska tv-produktionens referensramar börjar och slutar med Twin Peaks. Mycket har att göra med att serien sändes på tv mellan 1990 och 1991, när de som idag producerar våra inhemska tv-dramer var unga och formbara. Att vurmen har hängt med i 25 års tid säger lika mycket om seriens tidlösa urkraft som svensk tv-produktions oförmåga att lära sig nya tricks. Med den kommande tredje säsongen av Twin Peaks är risken stor att den håller i sig ytterligare 25 år.
Jag skulle inte klaga om de faktiskt försökte dechiffrera originalets väsen. Men de flesta verkar vara upptagna med att välja rätt sorts träpanel att inreda studion med – den som mest påminner om panelerna i Harry Trumans sheriffkontor.
Det här kommer inte att sluta, det kommer att eskalera. Snart faller hela kultur-Sverige offer för Twin Peaks-sekten. Antalet förskoleuppvisningar med dansande dvärgar kommer att skjuta i höjden, för att inte tala om Dramaten-uppsättningar där Thorsten Flinck reciterar Hamlet baklänges. Allt medan SVT Drama skyfflas ner i ett Twin Peaks-format slukhål.
