Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Japansk tolkning av Madame Butterfly

Vad är en människa? Vilka är vi? Genom Puccinis opera Madame Butterfly ifrågasätter regissören Yoshi Oîda människans mysterium.

Den amerikanske sjöofficeren Pinkerton åker till Japan för att köpa sig en hustru – geishan Madame Butterfly. För honom är allt en lek, men det nya livet med Pinkerton betyder allt för Madame Butterfly. Operan är en tragedi som speglar kulturkrockar och imperialismens fulaste ansikte.

Med sina 82 år regisserar nu Yoshi Oîda den svidande tragedin på Göteborgsoperan. Han växte själv upp i Japan med amerikanska soldater på gatorna under efterkrigstiden. Han kommer ihåg att hans vänner bad soldaterna om att få ett tuggummi eller en chokladbit, men att han själv aldrig gjorde det.

– Även om jag också innerst inne ville ha en bit choklad, så var jag för stolt för att fråga. Jag tyckte inte om att amerikanarna var där, säger han.

Hans barndom har färgat operan och han har tolkat den på sitt sätt – en fränare version med stark japansk autenticitet.

– Jag kan förstå Butterflys känslor, säger han.

Yoshi Oîda menar att man i föreställningen kan tyda djupa frågor om livet. Han säger att han länge har försökt förstå sig på mysteriet med människan.

– Jag vet inte vem jag är, vet du vem du är? Jag hoppas att jag kommer på det innan jag dör, säger han med ett skratt.

Enligt Oîda är den svåraste frågan i livet att förstå vilka vi är. Med sin tolkning av Madame Butterfly vill Oîda väcka existentiella frågor hos publiken. Han vill att de lämnar föreställningen med funderingar om livet.

Men det var musiken som gjorde att han fastnade för just Madame Butterfly.

– Det är något speciellt med musiken. Den är mycket vacker och mänsklig och väcker frågor om vilka vi egentligen är.

Yoshi Oîda har försökt förstå vad musiken i operan betyder. Varför den är starkare på vissa ställen än andra, och varför den ibland spelas långsammare och ibland snabbare.

– Jag pratade med dirigenten och vi försökte förstå musiken ihop. Hur tänkte Puccini när han gjorde den? Jag försökte komma in i hans hjärna.

Huvudrollen som Madame Butterfly delas av de två sydkoreanska sopranerna Karah Son och Jung Nan Yoon. När Jung Nan Yoon går ner från scenen efter dagens repetition kommer tårarna.

– Den är så fantastiskt vacker och samtidigt sorlig. Jag försöker lämna rollen som Butterfly när jag inte är på scenen, men ibland är det inte lätt, säger hon.

Hela operan sjungs på italienska, och även om Jung Nan Yoon inte kan språket så bra kommer hon ihåg vartenda ord. Hon tog hjälp av en ordbok för att lära sig vad meningarna betydde. På så sätt kunde hon ta till sig rollen på riktigt och spela den med känsla.

– När jag väl förstod vad texten betydde var det lätt leva ut känslorna, säger hon.

Även Karah Son är tagen av berättelsen, speciellt den del där Madame Butterfly lämnar iväg sitt barn.

– Det är det svåraste med att spela i föreställningen. Jag har själv ett barn och det känns som om jag lämnar iväg mitt eget, säger hon.

Madame Butterfly är inte bara Puccinis favoritverk. Det är också Karah Sons favoritopera.

– Melodin är så vacker – den passar min röst perfekt. Operan är fin för den är så mänsklig, säger hon.

Bild: Bild: Jonas Lindstedt

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.