Har Sverige fått en pandemi av “fejk news”? Jan Scherman, tidigare vd för TV4, påstår det i Aftonbladet kultur. Men han återger själv felaktiga påståenden. Därmed blir han en del av problemet, men också en beskrivning av hur svårt det är att göra journalistik under coronapandemin.
Vi kan väl börja med felet, eftersom det är pikant. Jan Scherman menar att Statistiska centralbyrån (SCB) har fel när de påstår att dödstalen under april var “unikt hög”. Fel, eftersom det finns fem månader som haft lika högt eller högre dödstal under 2000-talet. Scherman menar sig ha förstått att SCB missat att sätta dödstalen i relation till folkmängd. Medier får sedan kritik för att inte ha gjort rubriker på felet.
Sanningen? SCB påstår ingenstans att aprils dödstal var “unikt högt”. SCB förklarar att det totala dödstalet var det högsta på “över 20 år” och förklarar att man får gå tillbaka till 1993 för att hitta en lika hög totalsiffra. Tidigt i pressmeddelandet redovisar SCB också den relativa dödligheten: “I förhållande till folkmängden dog det däremot fler personer i januari år 2000”. Den uppgiften publiceras också av andra medier.
Att Scherman hittar andra siffror beror antagligen på att han läst en debattartikel i Dagens industri. I den har en skribent gjort en egen slagning i databasen och jämfört månader. Då hittades ytterligare två månader med högre relativ dödlighet och två med nästan lika hög. Men det som missats är dels att april månad vanligtvis har en lägre dödlighet och dels är en dag kortare än till exempel januari och därför behöver standardiseras. Det är inte lätt att veta för en före detta TV4-direktör. Men hade han stigit ned från den höga hästen hade han sluppit felet och besparat oss andra ett misstänkliggörande av en svensk myndighet.
Det är rimlig kritik att bunta ihop och brusa upp sig över under en sillunch. Men blir någon smartare av att läsa snurret i en kulturartikel i Sveriges största kvällstidning?
Efter standardisering finns bara en månad med högre relativ dödlighet – den SCB rapporterat och den medier vidarebefordrat. Det får man reda på om man pratar med SCB, men vem hinner kolla sådana detaljer? Och spelar det någon roll när Scherman har så många andra rätt? För Schermans beslår också medier med rimlig kritik. Att medier varit snabba på att göra rubriker på att “unga dör!”, när varje sådant fall nästan alltid haft underliggande sjukdom. Och tvärtom: “Hundraåringen överlever!”, när det alltid finns äldre som överlever en pandemi. Vidare pekas rapporteringskaoset kring nya forskarrön ut, liksom att dödsstatistik-jämförelsen mellan länder inte har ifrågasatts mer.
Det är rimlig kritik att bunta ihop och brusa upp sig över under en sillunch. Men blir någon smartare av att läsa snurret i en kulturartikel i Sveriges största kvällstidning?
Mer intressant hade varit att läsa Scherman, som alltså är en av Sveriges mest erfarna mediedirektörer, förklara den underliggande medielogiken. Hjälpt med perspektiv på hur vi hamnat här och vad vi kan lära. För det finns ju försonande aspekter ur ett medielogiskt perspektiv. Medier rapporterar först om att yngre dör (oavsett anledning) för att förklara att inte ens unga går oskadda genom pandemin. Sedan om äldre som överlever, för att vi behöver ljusglimtar i något som framför allt drabbar äldre så hårt. Av samma skäl rapporterar medier om forskarrön i allmänhet (framsteg sker!) och nikotinets eventuella skydd i synnerhet, eftersom Sverige snusar mycket och en svensk forskargrupp har kopplats in.
Ursäktar det allt? Nej, men trots avvikelser är min upplevelse att svenska medier gjort ett ganska bra jobb. De mest uppenbara bristerna är desamma som alltid: Få reportrar ska skriva mycket om många olika saker. När generalister ska rapportera om komplexa ämnen blir det lätt som när Jan Scherman nu skriver i Aftonbladet kultur: Fel.
Läs fler texter av Emanuel Karlsten
LÄS MER:DN:s redaktion måste inte sprida Åkessons felaktigheter
LÄS MER:Polisen ska inte beslagta satir
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
