Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/4

Ingen var häftigare än Van Halen på 1980-talet

Eddie Van Halen dog den 6 oktober 65 år gammal. GP:s Carl Magnus Juliusson minns sina tonår och en av världens mest ikoniska gitarrister.

Att hålla på med elgitarr är lite av en personkult.

Det är mer än att som tonåring sitta i gillestugan, nöta skalor och spela med till gamla hårdrocksplattor. Det handlade om människor.

Jimi Hendrix, Eric Clapton, Jimmy Page, Ritchie Blackmore, Stevie Ray Vaughan, Slash, Kirk Hammett... och Eddie Van Halen.

Listan kan göras lång.

Självklart handlade det om musiken. Men man ville också ha samma gitarr. Man försökte på live-videor se vilka pedaler de använde och tafatt få till samma ljud hemma.

LÄS MER: Eddie Van Halen är död – blev 65 år gammal

I läxa fick man transkriptioner av deras gitarrsolon som man gjorde allt för att imitera efter bästa förmåga. Ofta handlade det inte bara om att följa tabulaturen. Man behövde lyssna ordentligt för att få till rätt tajming och frasering.

Den teknik som kanske mest har förknippats med Eddie Van Halen är det som kallas tapping – när du med båda händerna gör snabba arpeggi, en form av uppbrutna ackord, över gitarrens hals.

Eddie Van Halen var inte först med tapping, tekniken kan spåras tillbaka till Paganini, men han var bäst på det. Åtminstone var han den som gav tekniken sitt stora genomslag.

Det skedde i och med Van Halens självbetitlade debutskiva från 1978. Inte minst med den instrumentala ”Eruption” som han till en början framförde med ryggen mot publiken för att ingen skulle kunna se hur han gjorde.

Eddie Van Halen var inte först med tapping – tekniken kan spåras tillbaka till Paganini. Men Eddie Van Halen var kanske bäst på det.

Enligt honom själv skulle det ha att göra med konkurrensen under 70-talet. Så fort de blev signade av Warner Bros slutade han att gömma sina trix.

Hur häftig Van Halen faktiskt var i början på 80-talet kan man se i en av popmusikens kanske roligaste cameos – när Van Halen la gitarrsolot på Michael Jacksons ”Beat it” från 1982.

Enligt sägnen ska Michael Jackson helt enkelt ha frågat efter det häftigaste just nu. Och det var Eddie Van Halen.

Men eftersom solot är ett hopklipp av flera improviserade tagningar har det varit en del diskussion kring solot – att vissa delar av det faktiskt kan ha lagts av andra gitarrister (Steve Lukather till exempel).

LÄS MER: Fem klassiska Van Halen-solon

Alla gitarrister kunde ju tappa vid det här laget. Men solot har utan tvekan Van Halens signum.

Van Halens musik i sin helhet är så klart vanlig 80-talsrock. Eddie Van Halens gitarrspel var det som stack ut. Vilt och sömlöst blandar han olika tekniker, pull-offs, picking, konstflageoletter, tapping och slides, på ett eget och nästan lite stöddigt vis.

Han ger sken av att vilja verka spontan och lite slafsig samtidigt som att det är oerhört tekniskt precist.

En gång gitarrkille, alltid gitarrkille. Jag tycker fortfarande att det är coolt.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.