Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

När nya Masthuggskajen växer fram mitt i centrala Göteborg är tanken att det ska bli en ny stadsdel full av liv och rörelse, bland annat med hjälp av levande bottenvåningar.
När nya Masthuggskajen växer fram mitt i centrala Göteborg är tanken att det ska bli en ny stadsdel full av liv och rörelse, bland annat med hjälp av levande bottenvåningar.

Mark Isitt: Ingen kommer vilja gå till Masthuggskajen

Ytterst få Göteborgare kommer att ta sig till den nya Masthuggskajen, där den ligger bakom höghus, en stor gräsmatta och ett motorledslandskap. Det spår Mark Isitt.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

LÄS MER: Stena Fastigheter ska bygga bostäder i SKF:s gamla fabriksområde i Gamlestaden

Göteborg vill anlägga en halvö. Slå mynt av strandlinjen. Bygga ut i älven för att lyfta stadens ekonomi.

Halvön ska ligga bakom Järntorget. Sticka ut hundra meter i vågorna. Bebyggas med bostäder och kontor och kanske något kafé och någon butik.

Bostäder och kontor planeras även ”i land”. Över 1000 lägenheter och 6000 arbetsplatser. Stråket från Rosenlundskanalen bort till Masthuggstorget, från E45:an ner till Första långgatan, är ett av Göteborgs största exploateringsprojekt. Ett planområde på över 100 000 kvadratmeter. Som tre Heden på rad. Men ändå för litet, tycker Göteborgs stad som inte kan få nog av bostäder och kontor.

Halvön är planerad i det långsmala planområdets ostligaste del. En placering styrd av läget, läget, läget. Ju närmare Avenyn och 1600-talsstaden desto högre kvadratmeterpris. Tillgång och efterfrågan regerar. Strandlinjen sväller med fastighetsägarnas och stadens plånböcker.

Stadens tjänstemän vill ge halvön en varierad bebyggelse. Från fem till tio våningar vid kaj till över 30 våningar närmast Järntorget. Trappningen syftar till att så många som möjligt ska få så mycket utsikt som möjligt – det underlättar för mäklarna – men det innebär att de höga husen i söder kommer att skugga de låga husen i norr. Istället för att kasta sina siluetter ut i älven kommer skraporna att lägga nästan hela halvön i dunkel. Om detta är tjänstemännen fullt medvetna: ”Mellan noll och två timmars solljus under vår- och höstdagjämningen”, konstaterar man i detaljplanen.

Stena är ett av fastighetsbolagen som givits tillstånd att bygga på halvön. Stena vars färjeterminal gör det omöjligt att exploatera Masthuggskajen hela vägen ner till älven och som därmed kan sägas ha provocerat fram idén om halvön. För denna obstruktion belönar staden Stena med planområdets mest attraktiva tomt, längst ut på halvön.

LÄS MER: Vi har tagit höjd för klimatförändringar

LÄS MER: Nytt kontorskomplex vid Masthuggskajen

Stenas hemsida framställer detta som en drömmarnas kaj: ”Här ska den urbana göteborgaren kunna leva och verka på ett hållbart och smart sätt, mitt i hjärtat av den kulturella och kreativa delen av staden.” Men det ”kulturella och kreativa” folklivet kring Linnégatan och Långgatorna kommer aldrig att spilla över till detta kluster av bostäder och kontor. Trots att stadsplanens uttryckliga mål har varit ”att skapa en tydlig koppling över Järntorget och vidare ner mot älven” avlöser barriärerna varandra som hindren i en agilitytävling. Först måste du ta dig över en gräsplan, vidsträckt som Järntorget och Olof Palmes plats tillsammans, belägen i skuggan av Folkets hus hotellskrapa. Sedan ska du penetrera muren av höghus. Och sist måste du korsa ett motorledslandskap liknande dagens.

Stena kallar halvön för ”en plats för alla”. Man har till och med myntat en slogan på (något som liknar) engelska: ”A place to be we”. Men vilka är ”we”? Knappast allmänheten. Snarare halvöns hyresgäster. För ytterst få göteborgare kommer att se poängen med att ta sig ut hit. Varför göra sig besväret? För någon kafeteria och butik?

LÄS MER: Fler byggen drar igång på Masthuggskajen

LÄS MER: De ska bygga Masthuggskajen