Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att välja bort flyget har tagit plats i Instagramflödena. "Att ständigt berätta om vad man inte köper är den nya bantningen", skriver Kajsa Bergström Feiff. Bild: Lars Pehrson / SvD / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ickeshoppingen är det nya svarta

Hur ska vi göra när det nu plötsligt blivit ute att shoppa och inne att leva hållbart? Kajsa Bergström Feiff funderar över om den nya livstilsickekonsumtionen inte är den nya bantningen.

Inga talar så mycket om mat som de som bantar. Det diskuteras kalorier, kolhydrater, tillfällen att unna sig och vad man avstår. Ickeätandet blir en ständig närvaro som tar betydligt mer plats i medvetandet än helt vanligt ätande. Och alla som träffat någon som slutat röka känner igen mekanismen. Den före detta nikotinisten är betydligt mer upptagen av sitt ickerökande än en rökare någonsin kan bli.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Till denna skara av ickegörare har nu ickeshopparna och ickeflygarna sällat sig.

Världen är givetvis full av människor som inte kan köpa allt de vill ha och därför tvingas hålla sig till inköp av livets nödvändigheter, om ens det. Likaså går det tusentals markbundna på varje weekendflygmissbrukare. Ändå är det som om aktiviteten att INTE köpa varje onödig pryl man kan tänkas vilja ha, eller att inte ta flyget till New York för att man blev sugen på miljöombyte, tar betydligt större plats i Instagramflöden, på bloggar och twitter, än att helt enkelt inte ha möjligheten att göra det.

Det finns givetvis bara fördelar med att människor inte köper onödiga saker, eller slutar flyga med samma självklarhet som andra tar bussen. Det ska till en riktigt hårdnackad klimatförnekare för att försvara den tidigare så heliga tillväxten i skenet av de allt tätare duggande larmrapporterna om bristande resurser och smältande polarisar. En kultur där vi överkonsumerar och hellre slänger och köper nytt, än vårdar det vi har, är som de flesta förstår ohållbar.

Men samtidigt är det svårt att inte höja på ögonbrynen när en känd bloggare i november deklarerade att hon hade flygstopp fram till nyår, i hela två månader. Eller när självutnämnt hållbara influencers berättar om hur de plastbantar och sålunda gör sig av med fullt fungerande hushållsprylar för att i stället ersätta dessa med nyproducerade i metall, glas och trä (ekologiskt! närproducerat! tidlöst! giftfritt!) och vi tydligt förstår att om man nu avstår helt från att köpa något så bör man berätta om detta – #köpstopp #medvetenkonsumtion #hållbartmode – för att markera att man minsann inte låter bli för att man inte har råd, utan för att ickeköpandet i sig är en ny livsstil, precis som ickeflygandet blir det.

Att ständigt berätta om vad man inte köper är den nya bantningen. Och som bekant är bantning ett av de mest effektiva sätten att i slutändan gå upp i vikt.

När livstilsickekonsumtionen börjar bli lika tydligt nischad som livstilsshoppandet, är frågan om inte din trendiga livsstil bidrar till precis lika stor konsumtionsfixering, som om du har en recensionskanal för sprillans nya teknikprylar på youtube.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.