Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

I väntan på priset

Den 23 februari tillkännages vem som får Nordiska rådets litteraturpris. I tisdags var fyra av de nominerade i Göteborg och läste.
Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962. Och trots pågående filmfestival hade ett femtiotal personer sökt sig till restaurang Trappan för att lyssna på fyra av årets elva nominerade författare. "Vet ni vem som fick det första priset?" frågade moderatorn, Peter Nilsson. Men det var en fråga som den ålderstigna publiken gick bet på.
Fyra prosaister från fyra länder läste ur fyra böcker. Och först ut var islänningen Einar Karasón, som på karaktäristisk interskandinaviska (egentligen danska med för svenska öron tydlig intonation) läste några utdrag ur romanen Storm, en berättelse om islänningen som flyttar till Odense för att där stöta på mer eller mindre vinddrivna existenser från hemlandet. Och jag slogs av att den humoristiska prosan kändes så utpräglat isländsk. Här fanns en stark solidaritet med den svage mannen. Skildrad med galghumor och en blick som avslöjar att vi alla är lika. Kanske är det bara möjligt att skriva på det viset i ett land där avståndet mellan president och medborgare mäts geografiskt, inte socialt?
Gemensamt för författarna var annars de mörka underströmmarna. Majgull Axelsson läste ur sin roman Den jag aldrig var och talade sedan mycket personligt och klokt om det hon kallade för den existentiella skammen. Särskilt kvinnor, menade hon, döljer ibland skammen över att vara den de är bakom en skapad skuld. "Hur menar du då?", frågade en kvinna ur publiken som inte kände igen sig. Varpå Axelsson lite lakoniskt gratulerade henne.
Yngst i sammanhanget var norrmannen Karl Ove Knausgård, född 1968, som för några år sedan debuterade med boken Ute av verden. Den gången tilldelades han som första debutant i historien det prestigefyllda kritikerpriset. Och frågan är om han inte med sin nya roman En tid for alt har ganska stora möjligheter att kamma hem Nordiska rådets pris på 350 000 danska kronor. En tegelstenstjock roman på 500 sidor som utgår från att allt som står i Bibeln är sant. Boken har hyllats i de norska medierna och en recensent i Dagbladet skrev att "det man inte vet om änglar efter att ha läst boken är knappast värt att veta."
Monika Fagerholm avslutade kvällen med att läsa ett utdrag ur Den amerikanska flickan. En efterlängtad bok av många, och hon anknöt till kvällens tema genom att tala om att den förutom att vara en "thriller där man får veta hur det går" också kretsade kring frågan "Finns det nåd?" Och den allmänna känslan efter uppläsningarna var nog att det finns just nåd, för det underliggande mörkret betvingades en smula av författarnas virtuosa språkbehandling.
Hur som helst kommer den som vinner årets pris att vara i gott sällskap. För pristagaren från 1962, upplyste oss Peter Nilsson, var ingen mindre än Eyvind Johnsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.