Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bilburen ungdom är en av de grupper i glesbygd som KD försöker vända sig till.  Bild: MATILDA FALK
Bilburen ungdom är en av de grupper i glesbygd som KD försöker vända sig till. Bild: MATILDA FALK

Sanna Samuelsson: I KD:s ”hjärtlandet” kan ingen höra dig skrika

Kristdemokraterna talar om ”det svenska hjärtlandet” och utropar ett nytt bondeförbund. Valfläsket riktat mot glesbygden blir mest pinsamt, menar Sanna Samuelsson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Min familj röstade länge, av hävd och praktiska skäl, på Centerpartiet. Dels finns det en tradition av att frikyrkliga röstade på partiet. Dels fanns det inget annat parti som brydde sig om bönderna, som det brukade heta. Detta innebar i förlängningen landsbygden i stort, och så är det fortfarande. Många partier vänder sig till den urbane medelklassväljaren, trots att en sådan individ har lika mycket makt som alla andra, det vill säga, en röst var fjärde år.

Jag minns mina hetsiga diskussioner vid köksbordet om Centerpartiet eftersom de vid det laget hade tagits över av den så kallade Stockholmscentern, som var nyliberala snarare än socialliberala eller socialkonservativa. De skiter i er, brukade jag hävda, förstår ni inte det, läs deras valmanifest för fan!

Jag tänkte på detta när jag åt en Daniels special, en bearnaisepizza med fläskfilé i Lugnås, längs med E20. Det här är verkligen ”det svenska hjärtlandet”, konstaterade jag, eftersom jag nyss lyssnat på P1, där en kommentator gjorde sig lustig över KD:s nya valfläsk-appropriering av det amerikanska begreppet inför valet. ”Heartland” brukar anspela på den amerikanska mellanvästern, men eftersom Sverige är ett så avlångt land blir det konstigt i överföringen, det finns inget geografiskt ”mitten”, eller hjärta. I så fall är det ungefär i Bräcke, och varför skulle just den delen vara viktigare än någon annan? Varför inte Höör eller Bollebygd lika gärna?

Nåväl, vi förstår vad de är ute efter. Begreppet är en del av KD:s nya projekt att bli det nya landsbygdspartiet, eftersom Centern, av ovanstående skäl, har haft svårt att behålla sina kärnväljare. KD har exempelvis utropat ett nytt ”Bondeförbund”, KD-B som ska ”hålla den landsbygdspolitiska debatten levande både inom partiet och utanför”.

De har hittat en bortglömd väljardemografi. Att färre röstar i lands- och glesbygd är känt. SVT rapporterade nyligen om Stöllet i norra Värmland, där valdeltagandet låg på 71 procent i senaste valet. Där säger en blankröstande man: ”De lovar och lovar och det händer ingenting. Det är ingen som tänker på glesbygden.”

”Bönder” har historiskt setts som en konservativ kraft, trots att det vaga begreppet omfattar många grupper, från godsägare till lantarbetare.

Det blir en ond cirkel, väljarna känner sig svikna, röstar inte, och blir därmed ännu mer irrelevanta för partierna. Man kunde önska sig att vår demokrati inte fungerade så. Men räcker det verkligen med att använda ordet ”bonde” i pressmeddelanden för att locka landsbygdsröster? Numera utgör bönderna cirka en procent av befolkningen, de flesta på landsbygden arbetar inte heller med lantbruk.

”Bönder” har historiskt setts som en konservativ kraft, trots att det vaga begreppet omfattar många grupper, från godsägare till lantarbetare. Det finns en poäng i att minnas tidiga PR-kampanjer som Bondetåget 1914, som tågade till huvudstaden för att stödja kung Gustav V:s auktoritära och försvarshetsande politiska linje. Detta trots att människor på landsbygden knappast gynnades av kungens föreslagna politik.

Samma sak gäller för KD:s politik i denna valrörelse. Ett förslag om ”Buschkort” för ungdomar på landet, det vill säga sänkt gräns för körkort i vissa regioner, faller på sin egen orimlighet i dessa tider av höga bränslepriser. Mina erfarenheter av att vara ung på landsbygden präglades av att jag av en slump bodde nära en busslinje och därför kunde ta mig runt själv, utan att vara beroende av mina föräldrar. Alla hade inte den turen, som bekant har många bussturer lagts ner. Utökad lokaltrafik på landsbygden och låga tariffer hade gynnat alla ungdomar – på riktigt. Men det är väl inget sexigt valfläsk med bearnaisesås att servera i valtider.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS OCKSÅ: Fantasy lockar när verkligheten suger

LÄS OCKSÅ: Lesbiska och ensamstående är inte sämre föräldrar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.