Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/1

Mikaela Blomqvist: I hennes värld kan bara den med diagnos vara fri

Många människor är excentriska och socialt obekväma, eller har svårt för höga ljud. Det är inte detsamma som autism. Mikaela Blomqvist önskar en mer kritisk debatt om ”Autisterna – om kvinnor på spektrat”.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

1994 infördes autismdiagnosen Aspergers syndrom i den psykiatriska diagnosmanualen DSM-IV. I sin bok ”Saving normal” beskriver psykiatern Allen Frances hur autism som tidigare varit ett lätt identifierat tillstånd i och med detta blev suddigt i kanterna. Allen Frances bär till viss del själv skulden för det; han ledde arbetet med DSM-IV. Tanken med införandet av Aspergers syndrom var att fånga upp ett antal individer med stereotyperade intressen, udda beteenden och stora sociala svårigheter – men normal begåvning. I stället gjorde det autism till en epidemi.

LÄS MER: Clara Törnvall: Autismdiagnosen räddade mitt liv

I USA kom introduktionen av Aspergers syndrom att på några år öka andelen av befolkningen diagnostiserade med någon form av autism från en av tusen till en av åttio. Diagnosen har sedan dess strukits; i DSM-5 är den ersatt av samlingsnamnet autismspektrumtillstånd. Enligt Allen Frances har det lett till ytterligare brist på precision. Många människor är excentriska och socialt obekväma. Det är inte detsamma som autism.

I kulturjournalisten Clara Törnvalls nyutkomna bok ”Autisterna – om kvinnor på spektrat” föreslår den svenske psykologen Sven Bölte att var femte svensk bör få en neuropsykiatrisk diagnos. Det är en utsaga som borde väcka skepsis även hos en okunnig allmänhet. Dessvärre får Sven Bölte, som också är professorn i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet, stå oemotsagd. Clara Törnvall har själv nyligen genomgått en utredning för autism och hennes syn på diagnosen är som Ulrika Kärnborg skriver i sin recension närmast religiös (Expressen 13/10). I övrigt har boken som Saga Cavallin pekade ut i DN (26/10) förra veckan mötts av idel hyllningar.

”Autisterna” är en mycket välskriven. Just därför hade den förtjänat ett mer seriöst mottagande. Framställningen blandar självbiografi med intervjuer och forskning. Mellan de elegant formulerade passagerna lämnas en rad frågor obesvarade. Clara Törnvall beskriver exempelvis autism som något evigt – ett tillstånd som alltid har funnits, men kom att uppmärksammas först för några decennier sedan. Autismen är en rent biologisk fråga; den drabbades hjärna fungerar helt enkelt annorlunda.

LÄS MER: Fråga poeten: Hur vet du när en metafor når verkshöjd?

Klart blir dock när Clara Törnvall beskriver sin egen utredning att diagnostiseringen ingalunda bygger på en undersökning av hjärnan. I stället är det självskattningsformulär (där psykologen uppmanar henne att ändra på de frågor hon inte tycker passar!) och ett intelligenstest. Faktum är att forskningen ännu inte har lyckats finna ett sätt att diagnostisera någon psykisk åkomma överhuvudtaget via hjärnan. Allen Frances citerar i ”Saving normal” neurovetenskaplige forskaren Roger W Sperry som när han mottog Nobelpriset i medicin sa att en människas hjärna är vida mer individuell än hennes ansikte eller hennes fingeravtryck.

Att verkligen intressera sig för och hänge sig åt saker görs här till något patologiskt.

Det tråkiga med Clara Törnvalls bok är att den oavsiktligt förnekar just denna individualitet. Ett antal excentriska, högt begåvade kvinnor som poeten Emily Dickinson och filosofen Simone Weil antas i hennes framställning ha lidit av autism. Att verkligen intressera sig för och hänge sig åt saker görs här till något patologiskt. Så bygger ”Autisterna” på föreställningen om en människa – neurotypikern kallad – som alltid är tillfreds på alla sätt, känner sig bekväm i varje sammanhang, inte har svårt för oljud och aldrig blir trött. Det är ett sätt att beskriva verkligheten som utarmar språket och känslolivet. I förlängningen skapar det en värld där endast den som har en diagnos kan vara fri.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.