Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/4

Hon var Leonard Cohens stora inspiration

"Deras vackra kärlek knockade mig fullständigt". Det säger Nick Broomfield, som gjort en dokumentär om sin norska vän Marianne Ihlen och hennes liv med Leonard Cohen på ön Hydra.

"Kvinnan som inspirerade låtskrivaren och poeten Leonard Cohen till några av sina största klassiker har dött. 'So long Marianne' och 'Bird on a wire' skrevs för flera decennier sedan till Cohens dåvarande älskarinna och musa Marianne Ihlen".

Så rapporterade BBC News i slutet av juli 2016. De hade kunnat lägga till "Winter lady", "Hey that's no way to say goodbye" och en handfull andra Cohen-sånger, men det är där och då som regissören Nick Broomfield inleder sin nya dokumentär "Marianne and Leonard: Words of love" som går upp på svenska biografer den här veckan. Det är också där vid Marianne Ihlens dödsbädd i Oslo som han avslutar sin film.

Leonard Cohen har nåtts av beskedet om att hans forna livskamrat håller på att förlora kampen mot sin leukemi och skickar därför ett vackert och kärleksfullt utformat avskedsbrev. Eller snarare ett på återseende-brev, som Marianne Ihlen får uppläst för sig av den norske filmaren Jan Christian Mollestad.

Dog tätt inpå varandra

"Dearest Marianne, I'm just a little behind you, close enough to take your hand. This old body has given up, just as yours has too ... Safe travels old friend. See you down the road."

Strax därefter dör Marianne Ihlen. Knappt fyra månader senare, i november 2016, avlider även Leonard Cohen i Los Angeles. Då hade Nick Broomfield redan bestämt sig för att göra en film om de båda, om den sävlige sångaren från Kanada och hans levnadsglada norska kvinna från Oslo.

– Det var två otroliga människor med fantastiska liv och en så komplex relation att det kändes som ett hedersuppdrag att få göra en film om dem, säger Nick Broomfield från sitt hem i Los Angeles, där den brittiske dokumentärfilmaren har bott i flera år.

Träffades 1960 på ön Hydra

Leonard Cohen och Marianne Ihlen träffades sommaren 1960 när Cohen som ung judisk poet från Montréal anlände till den grekiska ön Hydra i Egeiska havet, en tummelplats för halvkända konstnärer och allehanda kulturmänniskor. Där hade Marianne Ihlen och hennes son Axel Jr redan bott i ett par år.

LÄS MER: Krönika: "Leonard Cohen var färdig med livet"

De lärde känna varandra, blev vänner och snart nog också ett kärlekspar. I filmen berättas om hur Leonard Cohen brukade gå upp tidigt på morgnarna och sätta sig i solen för att skriva på sin gamla skrivmaskin, disciplinerat tre sidor om dagen, och sedan sjunga och spela gitarr för lille Axel på kvällarna. Livet var gemytligt, kärleksfullt och fritt. Men inte hela tiden. Och inte för alla på ön.

Barnen kom i kläm

Nick Broomfields film svämmar över av vackra, solblekta scener från den grekiska övärldens LSD-indränkta 60-tal – bland annat bjuds på flera klipp från den nyligen avlidne dokumentärfilmaren D.A. Pennebaker – men han drar sig heller inte för att berätta om de mörka moln som ofta tornade upp sig vid horisonten.

LÄS MER: Recension: "Marianne & Leonard – Words of love"

När de vuxna jagar kickar och ska förverkliga sig själva är det som så ofta barnen som kommer i kläm. Nick Broomfield berättar återkommande om hur sonen Axels liv i vuxen ålder har kantats av problem och psykisk sjukdom, och flera andra barn som växte upp på Hydra tog senare livet av sig. Men även Marianne Ihlen drabbades av tvivel när hennes livskamrat kom att lämna henne och försvinna iväg under långa perioder.

Trots parets "öppna relation" blir det uppenbart att Leonard Cohens stillsamma men stegrande hedonism med amfetamin och mängder av kvinnor sliter hårt på Marianne Ihlen. Hon varken kan eller vill begränsa hans liv, men orkar heller inte leva i skuggan av den nyckfulle konstnären som då slagit igenom stort som singer/songwriter – men först efter att hon i flera år pushat, stött och hjälpt honom att tro på sig själv som artist, understryker Nick Broomfield.

– Marianne var extremt viktig för Leonard Cohen. Det var hon som fick honom att ta steget från författare och poet till att bli en sångare och låtskrivare, och hon hjälpte till att förlösa några av hans största sånger.

– "Bird on a wire", till exempel, är ett resultat av hur hon lyckades få honom att komma ur sin depression, säger Nick Broomfield och understryker vilken förmåga Marianne Ihlen hade att få människor att tro på sig själva och känna sin egen styrka.

Något som Nick Broomfield själv fick uppleva när han som ung sommarledig juridikstudent kom till Hydra 1968 och inledde en kortare relation med Marianne Ihlen.

– Hon såg mig och min person. Marianne förstod att jag ville bli filmare och uppmuntrade mig att följa mitt hjärta.

LÄS MER: Leonard Cohen släpper postumt album

Väl hemma i England hoppade Nick Broomfield av sin utbildning till jurist vid universitetet i Cardiff och påbörjade istället sin allra första dokumentärfilm, "Who cares", om rivningen av ett fattigt slumområde i Liverpool.

På fredag har "Marianne and Leonard: Words of love" svensk premiär. Det blir Nick Broomfields 35:e film.

– (skratt) Sådant var Mariannes inflytande.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.