Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Jag tror att Elfrida Andrée och Selma Lagerlöf hade varit mycket nöjda med att få sin opera uppförd, särskilt Elfrida hade nog varit jätteglad över att det görs här i Göteborg", säger Marit Strindlund, som dirigerar uruppförandet av Göteborgsoperans "Fritiofs saga" på fredagskvällen. Bild: Olof Ohlsson

Hon väcker 120 år gammal opera ur sin Törnrosasömn

På fredagskvällen är det dags för något av en sen revansch för Göteborgskompositören Elfrida Andrée och Selma Lagerlöf. 120 år "för sent" framförs nu deras opera "Frithiofs saga".
– Det är respektingivande, säger Marit Strindlund, som dirigerar kvällens konsert på Göteborgsoperan.

1894 var Elfrida Andreé 53 år och hade varit domkyrkoorganist i Göteborg i snart 30 år. Selma Lagerlöf var 36 år och hade debuterat med "Gösta Berlings saga" tre år tidigare. Samma år utlystes en tävling om en nyskriven opera inför invigningen av Kungliga Operan 1898. Andrée frågade Lagerlöf om hon kunde skriva ett libretto (text) till hennes musik.

Resultatet blev "Frithiofs saga". Men inget av tävlingsbidragen valdes ut till invigningen och operan har inte spelats i sin helhet. Inte förrän ikväll när Göteborgsoperan ger en konsertant version, det vill säga med sångare i alla roller, men utan iscensättning.

LÄS MER: Selma Lagerlöfs 1800-talsopera sätts upp till slut

På pulten står Marit Strindlund, chefdirigent för Folkoperan i Stockholm.

– Det är spännande att få vara med och upptäcka ett verk som har sovit en Törnrosasömn. Man vill ju ge sitt allt varje premiär, för publiken, för verket, för upphovsmakarnas skull. Men det är klart att den här gången känns ju ansvaret mot upphovsmakarna ännu större.

Vad kan du berätta om musiken?

– Det är en väldigt flott musik. Kraftfull, typiskt nationalromantisk. Den är personlig på så sätt att den är ganska kantig, med tvära kast. Hon är aldrig långdragen Andrée, det finns inga longörer, den är händelserik och karaktärsstark. Så det är ingen mellanmjölksmusik.

Marit Strindlund berättar att hon gärna hade velat ställa en och annan fråga till Andrée och Lagerlöf. "Det har varit en del tempofrågor, fraseringsfrågor, borde det verkligen inte vara legatobågar här och så vidare." (arkivbild). Bild: Bild: Jan-Olav Wedin
Marit Strindlund berättar att hon gärna hade velat ställa en och annan fråga till Andrée och Lagerlöf. "Det har varit en del tempofrågor, fraseringsfrågor, borde det verkligen inte vara legatobågar här och så vidare." (arkivbild). Bild: Bild: Jan-Olav Wedin

Operatexten bygger på Esaias Tegnérs diktverk ”Frithiofs saga” från 1825 som i sin tur bygger på en gammal fornnordisk saga. I centrum står Ingeborg (sjungs av Julia Sporsén) och Frithiof (sjungs av Markus Pettersson) och deras kärlek. En relation med vissa förhinder.

– De blir väldigt kära i varandra när de blir unga. Men de är av olika börd, hon är kungadotter. Hennes bror ligger i krig och ger bort sin syster som fredsoffergåva för att få fred. Så det är en kvinnosyn som känns föråldrad i dag. Men samtidigt är det jättespännande frågor som ställs på sin spets.

Vad tycker du om Selma Lagerlöfs text?

– Selma gjorde ett riktigt libretto med en handling och en dramatisk text som går att sjunga. Hon har lyckat väl med dramaturgin, den är väldigt effektiv.

Selma Lagerlöf skrev också in fler kvinnoroller än i Tegnérs versepos?

– Ja, hon skrev in Guatemi, en trolldomskunnig, ganska kontroversiell figur som framställs som ond.

Marit Strindlund berättar att hon gärna hade velat ställa en och annan fråga till Andrée och Lagerlöf. Nu har hon fått utforska materialet på egen hand i stället. Sedan början på förra veckan har hon arbetat tillsammans med orkester och sångare på plats i Göteborg.

– Det har varit en del tempofrågor, fraseringsfrågor, borde det verkligen inte vara legatobågar här och så vidare. Vi har gjort lite ändringar på egen hand såklart.

LÄS MER: Marit trivs bäst när hon håller i taktpinnen

Hur tycker du att materialet står sig, vad håller det för kvalitet?

– Jag är jätteöverraskad över att det är så bra. Vi har något slags selektiv förståelse i vårt samhälle att det som är känt, är det som automatiskt är bäst. Men att ett sådant här verk ligger i dvala visar ju att det inte alls nödvändigtvis behöver vara så.

Hur ser du på att man gör det här till en satsning på kvinnodagen?

– Det tycker jag är fint. Jag tycker att vi borde spela mer kvinnliga tonsättare över huvud taget.

Fakta

Marit Strindlund

Chefdirigent på Folkoperan i Stockholm.

Född: 1972.

Bor: I Stockholm och Göteborg.

Aktuell med: "Fritiofs saga" på Göteborgsoperan 8 mars. Dirigerar också "Usher" på Folkoperan i Stockholm.

Marit Strindlund om ...

Att bli kallad kvinnlig dirigent: "Av alla strukturer i mitt yrke är jag mest trött på bli kallad kvinnlig dirigent. Jag blev chockad när jag hörde det epitetet första gången, jag hade bara tänkt på mig själv som dirigent."

Jämställdhet inom branschen: "Det viktiga är att man inte ignorerar halva begåvningsreserven bland framtidens dirigenter. Ser man tillbaka några år var det inte många yrkesverksamma dirigenter som var kvinnor som släpptes fram. Men, det har ändå hänt mycket de senaste tio åren. Orkestrar och operahus rekryterar mer och mer kvinnor som dirigerar. Man måste få chansen tidigt i sin karriär för att kunna utvecklas, en dirigent behöver orkestern, man gör ju inte en enda ton själv."

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.