Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Anna Grinzweig Jacobsson, som själv kom till Marstrand har intervjuat andra judiska migranter som kom till Marstrand. Bild: Robin Aron
Anna Grinzweig Jacobsson, som själv kom till Marstrand har intervjuat andra judiska migranter som kom till Marstrand. Bild: Robin Aron

Hon berättar en okänd del av Västkustens historia

Den 14 november 1969 var en sexårig Anna Grinzweig Jacobsson tillsammans med sin familj några av de 200 polska judar som anlände till Marstrand. På dagen 50 år senare berättar hon deras historia.

Hur kom du på idén?

LÄS REPORTAGET: Hösten då judarna kom till Marstrand

– De flesta svenskar känner inte till vare sig den omfattande antisemitiska kampanjen i Polen på 1960-talet, eller det faktum att man etablerade ett flyktingläger på Marstrand. När jag berättar att det var så jag kom till Sverige blir folk väldigt förvånade. Jag kände att det var en historia som behövde berättas.

– Framför allt ville jag lyfta fram de personliga berättelserna. Jag tror att det är det mest effektfulla sättet att få människor att engagera sig för en berättelse.

Vad minns du från den tiden?

– Jag var sex år gammal, så jag har bara väldigt fragmentariska minnen. På senare år har jag tänkt på att det är så mycket jag inte vet om tiden på Marstrand. Så det har varit mycket för min egen del jag sökt upp människor.

Hur gick du tillväga?

– Mina föräldrar har inte hållit kontakten med andra från samma grupp. Jag har vuxit upp bland "vanliga svenskar" och har inte varit del av något judiskt sammanhang i Sverige. Så jag kontaktade judiska församlingen i Göteborg som gav mig några namn. Sedan har varje ny kontakt lett mig vidare, så det har vuxit och vuxit.

Var det något som överraskade dig?

– Jag har inte fått en entydig bild av hur saker och ting var. Det är väl lite det som varit tjusningen med det hela. Varje individ upplever samma sak från olika håll och drar olika slutsatser. Vissa tyckte det var fruktansvärt på Marstrand, att det var mörkt och kallt och att man var isolerad. Andra tyckte motsatsen, att man fick vänner och att det var socialt och trevligt.

– Extra slående när folk berättar om Polen och den här kampanjen var att den låg så nära kriget. Alla hade ju föräldrar som var överlevare, som själva hade drabbats av Förintelsen på ett eller annat sätt. För dem kändes det som en repris av kriget, så man kan ju förstå skräcken som rådde inom den generationen. Det gjorde starkt intryck.

Varför är deras berättelser angelägna i dag?

– Man läser ju om antisemitismen som växer både i Sverige och i världen. Det känns väldigt tungt, men det är bara ett faktum att det är så i dag. Det gör också att det här känns mer och mer relevant över tid.

LÄS MER: Judar i Sverige upplever ökat hot och hat

Anna Grinzweig Jacobsson

Född:

1963 i Wroclaw, Polen.

Bor:

Göteborg.

Familj:

Gift, två vuxna barn.

Bakgrund:

Civilingenjör i teknisk fysik och har doktorerat i teoretisk fysik på Chalmers. Driver konsultbolag på halvtid och ägnar resten av tiden åt skrivande på frilansbasis. Driver "Judisk salong" på Göteborgs litteraturhus.

Aktuell:

Har för reportaget i GP intervjuat ett tiotal av de polska judar som kom till Marstrand i november 1969. Arbetar vidare med en reportagebok på samma tema.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.