Från kungalängder och dammiga dokumentärer till poddar, ljudböcker och Instagramflöden. Den svenska historien packas ständigt om och serveras på nya sätt. Att bjuda på ett lättsamt, underhållande och delvis dramatiserat genreformat var till exempel själva tanken med den kritiserade faktaserien ”Drottningarna” som just nu rullar i TV4.
”Genom att se historien ur drottningarnas perspektiv har programmets experter ibland resonerat sig fram till nya teorier och tolkningar av historiska händelser” skrev TV4 i sin pressrelease inför seriestarten.
Det som historieprofessor Dick Harrison kallar för ”grova lögner” försvaras av TV4:s programchef Mia Lindqvist som ”olika tolkningar av historiska händelser”.
– Diskussioner kring tolkningar av historiska händelser förekommer alltid och är något vi välkomnar, säger hon till GP.
LÄS MER:Historikerna i hätskt bråk om TV4:s storsatsning ”Drottningarna”
Men att historien ständigt måste skrivas om, styrd som den är av såväl samtidens värderingar som ny forskning, är inget nytt. Sättet vi konsumerar och tar till oss våra förfäders öden och äventyr har också skiftat genom åren.
För även om historien inte upprepar sig så nog rimmar den. Som den fyndige författaren och tidningsreportern Mark Twain eventuellt lär ha myntat någon gång på 1800-talet.
Historien måste göras lätttillgänglig
Det har nu gått drygt 30 år sedan Peter Englund slog igenom med sin prisade och närmast pedantiskt noggranna redogörelse av slaget vid Poltava 1709. Därefter följde Antony Beevors tjocka tegelstenar om specifika slag under andra världskriget.
Samtidigt lanserades en rad historiska tidskrifter som både kunde vara pinsamt överskådliga (allt du behöver veta om första världskriget på en sida) och jobbigt djuplodande (allt du behöver veta om tyska stormkanonvagnen ”StuG III”).
På senare år tycks det alltså viktigare att historien även packas om, att den görs tillgänglig på kundernas villkor och i alla fall nosar på den nya tekniken, må det vara genom ett flöde på Instagram eller i en ljudbok. Och historien ska kännas hanterlig. Lätt att ta sig an. Det är så TV4 tänkte med ”Drottningarna”.
Och det var så förlaget Historiska Media resonerade där vid fikabordet i Lund för snart tre år sedan när de sjösatte sin idé om att ge ut historiska ljudböcker som är fyra, max fem timmar långa, i stället för att som vanligt rulla på i tolv, fjorton eller kanske uppåt tjugo timmar.
Locka pendlarna med snabbkurs i historia
– Att lyssna på en av ljudböckerna skulle motsvara ganska precis en veckas pendling till och från jobbet. En halvtimme dit på morgonen och en halvtimme hem på eftermiddagen, berättar Christina Haugen, marknadschef på Historiska Media.
LÄS MER:Första världskriget är närmare än på länge
Sedan skulle den förnöjde pendlaren kunna luta sig tillbaks och droppa lite ny kunskap om Stockholms blodbad – som alltså ägde rum på Stortorget i Gamla stan exakt den här helgen för 500 år sedan – eller varför inte om Kalmarunionen, Romarriket, Sturemorden eller Dackefejden, för att nämna några av de runt 40 titlar som förlaget hittills har släppt.
De allra flesta skrivna av Dick Harrison, Sveriges utan tvekan mest produktive historieprofessor.
– Vi testade idén på honom för vi vet att han är duktig, noggrann och skriver fantastiskt snabbt – och det föll väl ut, säger Christina Haugen.
Dick Harrison minns när han fick frågan. Han tyckte direkt att det lät spännande och tackade ja till uppdraget. Eller kanske utmaningen.
– Ja det är faktiskt en utmaning, och en rolig sådan! Det som lockar är inte att jag får nya insikter, det som känns spännande är det koncentrerade pedagogiska greppet; att kunna berätta det viktigaste i ett stort skeende på ett förhållandevis litet utrymme. Då går det inte att breda ut sig alltför mycket, man måste vara kort och konkret.
Många människor orkar inte läsa eller ens lyssna på så långa texter och för dem kan de här kortare böckerna passa väldigt bra.
Dick Harrison påpekar också den sympatiska och närmast demokratiskt uppbyggliga tanken i att faktiskt nå folk som vanligtvis inte läser litteratur eller är särskilt intresserade av historia.
LÄS MER: Recension: ”Slaveriet historia”
– Jag har skrivit tre djuplodande böcker om slaveriets världshistoria, men de fyller en helt annan funktion. Många människor orkar inte läsa eller ens lyssna på så långa texter och för dem kan de här kortare böckerna passa väldigt bra. För dem kan de rent av vara viktiga, skapa intresse och väcka nyfikenhet.
Historiska berättelser att lyssna och titta på (i urval)
Poddar: P3 Historia, Dan Carlin’s hardcore history, Vår blodiga historia, Historiepodden, The British history podcast, Svenska folkets historia, Bildningspodden.
Instagram:: Old dead swedes, Swedish history in pics, History photographed, History cool kids.
SVT Play: Världens historia, Kampen om Vita huset, Trettioåriga kriget: Sveriges skräckvälde i Europa, 1 000 år på två timmar.
Netflix: Kvinnor i krig, Snabbkurs i historia, Romarriket.
Som första böcker valde han två av sina favoritämnen – digerdöden och trettioåriga kriget – ett par omvälvande händelser som han har bra koll på och snabbt kunde skriva mer eller mindre ur minnet.
Dick Harrison har skrivit fler än 80 böcker
– Det började som ett försiktigt experiment med två förhoppningsvis säkra kort och, tja ... det fungerade över förväntan och blev snabbt en stor succé. Båda ljudböckerna gick bra hem i ”bilstugorna” och det bestämdes att de även skulle ges ut som fysiska böcker, säger Dick Harrison från hemmet i skånska Åkarp.
För den erfarne Lundaprofessorn med drygt 80 populärhistoriska böcker till sitt namn var det lite annorlunda att skriva ljudböcker, framförallt krävdes kortare meningar och få inskjutna bisatser för att underlätta såväl inläsning som publikens lyssning, men det var inget som ”avvek särskilt mycket” från hur han brukar skriva sina böcker: snabbt, lätt och okomplicerat.
Senast vi bollade idéer hade jag ett trettiotal förslag där kanske tio blir färdiga böcker. Det är förlaget som bestämmer och gör det slutliga urvalet.
Nu är Dick Harrison snart uppe i 30 ljudböcker, som i de flesta fall även har tryckts och getts ut i så kallade danska band, ett slags storpocket på mellan 150 och 170 sidor. Dick Harrison säger att han bara i år har skrivit ”elva eller kanske tolv” sådana historiska böcker på en rad olika teman.
– Jag får ju inte besöka mitt kontor på universitetet längre så om det finns något bra med den här coronapandemin är det väl att jag har fått väldigt mycket tid över för att sitta hemma och skriva böcker, konstaterar historieprofessorn med torr sarkasm.
Dessutom funderar han ständigt och jämnt på nya ämnen att skriva om: häxförföljelser, nazismen, gangstervärlden, Julius Caesar ... listan kan göras nästan hur lång och bred som helst.
LÄS MER:Harrison: Glädjande att Skolverket backar
– Senast vi bollade idéer hade jag ett trettiotal förslag där kanske tio blir färdiga böcker. Det är förlaget som bestämmer och gör det slutliga urvalet, understryker Dick Harrison.
Norstedts sneglar på Historiska Media
Harrisons och Historiska Medias ansträngningar har heller inte gått obemärkt förbi hos de större förlagen uppe i Stockholm. Norstedts har publicerat flera historiska böcker och gav i samarbete med TV4 ut den omfattande bokserien ”Sveriges historia” för några år sedan. Deras förlagschef Patrik Hadenius följer Historiska Medias satsning med viss nyfikenhet.
– Vi har såklart egna planer för att möta och tillfredsställa ett stigande intresse för historia. Det kan handla om ljudböcker i både längre och kortare format, men också om böcker-on-demand där efterfrågan kan vara liten men konstant.
Patrik Hadenius om fem historiska boktrender
- Krig. ”Fungerar alltid. Stabilt och stort intresse. Fascinationen för krig och våldsamheter tycks vara konstant.”
- Regenter. ”Tv-serien The Crown har visat att det finns ett stort intresse för kungar och drottningar, så visst går det. Stabilt men inget ökande intresse skulle jag säga.”
- Folkets villkor. ”Ett klart ökande intresse. Speciellt om man kan hitta och gestalta intressanta människoöden.”
- Medeltiden. ”Nja, min spaning är nog att intresset för medeltiden är på väg nedåt.”
- Hitler. ”Nedåt. Jag tror och hoppas verkligen att intresset för Hitler svalnar. Jag skulle önska att vi brydde oss mindre om honom och mer om andra människor.
Enligt Patrik Hadenius kommer Norstedts däremot inte att apa efter Historiska Media och göra prick som de har gjort.
– Nej, inte just nu i alla fall. Vi får nog hitta en egen väg framåt. Men jag är helt övertygad om att artiklar, bloggar, poddar och böcker i kortare format alla föder ett intresse för historia som kan bli en inkörsport till längre texter och djupare böcker. När läsningen inom ett specialområde ökar på ett förlag, då ökar den även på andra förlag. Det blir ett slags växelverkan.
Så den vanliga, tjocka historiska fackboken är inte utrotningshotad?
– Nej, det tror jag absolut inte. Både trender och skeden påverkar intresset. När Peter Englund slog igenom med sin bok ”Poltava” och Herman Lindqvist hjälpte till att göra historia populärt igen så skedde det ungefär samtidigt som Berlinmuren revs och Sovjetunionen föll samman. Det skapade ett nyväckt intresse. Och där någonstans befinner sig världen nu igen, när demokratin är hotad i flera olika länder. Det går i vågor, säger Patrik Hadenius.
Så en mörk framtid för världen skapar en god marknad för historiska böcker?
– Ja, lite så är det nog. Med tanke på coronapandemin borde ju böcker om digerdöden få ett uppsving nu.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
