På det stora huset i utkanten av Borås hänger ingen skylt som förklarar vad som göms bakom fasaden. Miguel Benito, Immigrant-institutets grundare och chef, tycker inte att det är nödvändigt.
- De vet ju var vi finns, säger han.
Institutet har existerat sedan 1973 och fungerar som informations- och dokumentationscentrum i invandrar- och flyktingfrågor. Länge fick det en rejäl summa pengar från staten varje år, men 2005 ändrades förutsättningarna och konkurrensen om bidraget ökade.
Förra året fick Immigrant-institutet bara 400 000 kronor och var tvunget att ansöka om ett akutbidrag hos Borås kommun. Utöver det årliga kommunala föreningsbidraget på 95 000 kronor fick de i somras ett extra bidrag på 152 000 kronor för att räta upp den ekonomiska situationen. Samtidigt beslöt kommunen att utreda förutsättningarna för institutets framtida verksamhet.
- Det är svårt att få grepp om verksamheten. Tanken med vårt bidrag är att Immigrant-institutet skall bidra till integrationsarbetet. Problemet är att vi ser väldigt lite av kommunal verksamhet, säger kulturnämndens ordförande Bengt Wahlgren (fp).
Utredningen är inte klar och för att skapa rådrum beslöt nämnden för några veckor sedan att låta bidraget ligga kvar på samma nivå som tidigare, 95 000 kronor. Förutom det bistår kommunen med ett räntefritt lån och en tjänst på institutet. Nyligen avslog återigen Västra Götalandsregionen institutets ansökan om regionalt bidrag. Och nu väntar Miguel Benito på besked om det blir några statliga pengar.
- Får vi 400 000 kronor i år igen kan vi hanka oss fram. Annars måste vi kanske stänga för allmänheten, säger Miguel Benito.
- Ett dilemma är att vi egentligen inte är fattiga. Vi har det här huset som kan vara värt 10 miljoner. Men skall vi sälja det? Bara att hysa arkivet och biblioteket i en lagerlokal skulle kosta dubbelt så mycket som hela huset kostar oss i dag. Det blir billigare att lägga verksamheten i malpåse i väntan på bättre tider, fortsätter han.
Privata sponsorer?
- Det är inte realistiskt. Det finns inga avdragsmöjligheter för företag idag.
Hyra ut?
- Immigrant-institutet startade inte för att driva restaurangverksamhet.
Kan en förändring av verksamheten ge nya inkomster?
- Så säger alla. Men då blir det en annan verksamhet och inte Immigrant-institutet. Det är det som folk inte verkar förstå.
Frågan är om tiden har sprungit ifrån Immigrant-institutet och begreppet mångkultur fått en annan innebörd i dag. Sedan två år prioriterar Kulturrådet mångkulturella organisationer som har annan offentlig finansiering, vars verksamhet är unik, har lokal förankring och tydligt speglar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige.
Från början var det bara fyra organisationer som fick dela på de statliga pengarna: Grekiskt kulturcentrum, Mångkulturellt centrum, Stiftelsen kurdiska biblioteket samt Immigrant-institutet. 2005 fick även Intercult vara med och dela på de 4 miljonerna och förra året tillkom musikföreningen Selam. 'Förutom Immigrant-institutet är även Grekiskt kulturcentrum i ekonomisk kris på grund av minskade bidrag från både stat och kommun.
I år har Statens kulturråd att ta ställning till 24 ansökningar, men summan är fortfarande den samma.
Miguel Benito förklarar att Immigrant-institutet är speciellt därför att det vilar på tre pelare: museum, arkiv och bibliotek. På väggarna i entrén hänger tavlor målade av konstnärer från bland annat Ungern, Polen och Latinamerika. I det som en gång var en reception finns i dag en liten bokhandel med några av de 150 boktitlar som institutet har givit ut, bland annat estniska folksagor och antologier med ryska poeter.
En trappa upp visas invandringens historia ur Boråsperspektiv, på bottenvåningen beskriver 30 planscher invandringens historia mellan 15- och 1600-talet.
- De kostade oss lika mycket som skylten du frågade efter, säger Miguel Benito.
Men institutets hjärta är biblioteket där även arkivet ryms. Här bevaras material av och om invandrare och invandrarorganisationer. Det finns tidskrifter på 50 språk, samlingar av föreningsmeddelanden, författarbrev och annan korrespondens.
Vem besöker Immigrant-institutet?
- Vi kontaktas av forskare från hela världen. Biblioteket och arkivet har i snitt 200 besökare om året, men mycket jobb görs via telefon. Vi kan skicka kopior och litteraturlistor. Dessutom har vi en hemsida som är känd långt utanför Borås och Sveriges gränser och som innehåller mycket information, berättar Miguel Benito.
Den stora samlingssalen gapar ofta tom. I januari hölls här en konferens om flyktingfrågan, invandrarorganisationer använder den ibland för större arrangemang, men Miguel Benito får gå tillbaka till 70- och 80-talet för att minnas hur det var då de hade fullsatta möten nästan varje vecka.
- Vårt första möte handlade om invandrares rättigheter, det andra om modersmålsundervisning. Idag finns inget liknande ämne som skulle locka lika många. Och hur skulle det göra det, när vi har en invandrarminister som säger att hon inte är invandrare? säger Miguel Benito.
- Man vill inte se sig som invandrare längre, men invandrare är man för all framtid och skall respekteras som det, fortsätter han.
För Immigrant-institutet handlar det om att bli erkänd och få de ekonomiska resurser som krävs från stat, region och kommun. Regionen har prövat frågan flera gånger men funnit att verksamheten måste förnyas, bli mer utåtriktad och knyta fler samarbetspartners till sig.
Elisabeth Lundgren, kulturchef i Borås kommun, har under förra året haft ett antal träffar med Miguel Benito och Statens Kulturråd för att få en samlad bild av verksamheten.
- Diskussionen om framtiden måste ske i samråd. Vilka ekonomiska förutsättningar krävs för att hålla igång verksamheten? Jag har all respekt för Immigrant-institutets arbete, men hur tänker de framåt? Det är en mycket komplex fråga. Idag har vi en annan typ av invandrare i Borås, jämfört med arbetskraftsinvandringen. De kommer från Somalia, Iran och Irak och har kanske andra behov, säger Elisabeth Lundgren.
