Under sommaren har vi kunnat följa debatten som följde efter att Janne Josefsson i sitt sommarprat påstod att biblioteket i Botkyrka bränner böcker. Senare, efter mycket om och men, kom något som jag uppfattade som ett erkännande från Josefsson om att han hade haft fel. Det var när programmet Medierna granskade det omdiskuterade fallet och programmets Jonna Westin frågade om man kunde säga att det här var ett fall där Josefsson inte haft helt rätt. Han svarade: ”Ibland kan det kanske vara så här då, att jag inte har allt rätt”.
Gallra bort biblioteksaktivismen, tycker Lars Anders Johansson, redaktionschef på Tankesmedjan Timbro i Expressen Kultur (12/7). Det var efter att Johansson hade hånat Botkyrka bibliotek då de skickade ut ett pressmeddelande efter Josefssons sommarprat där de förklarade att bränna böcker och gallring inte är samma sak. I Expressen artikeln skriver Johansson att en inköpsansvarig i Botkyrka inte ville köpa in Tino Sanandajis bok Massutmaning till biblioteket, och det får bli ett tecken på att bibliotekarier byts ut mot aktivister.
Johanssons käpphäst är bildning, och läser man artikeln tycks i hans värld alla som inte håller med honom vara farliga aktivister som med en agenda emot yttrandefrihet och för censur – ty bildning är något bara vita högermän som vill privatisera våra bibliotek begriper sig på.
Men Josefsson och Johanssons olika alarmistiska resonemang är vare sig unika eller oprövade – snarare är resonemangen en del av en ständigt malande högerdebatt kring censur och yttrandefrihet som brukar blossa upp. Ofta, inte alltid, blossar denna debatt upp efter att personer med plattform från högerkanten oroar sig över att det har gått för långt med åsikter som inte stämmer överens med deras egna. Man lägger pannan i veck över postmodernister, nyvänstern och identitetspolitik – ställer dem mot yttrandefriheten. Antirasister utses till ett hot mot både land och rike – ja, är det inte rentav så att antirasism är den nya rasismen?
Jag undrar hur reaktionerna hade sett ut om exempelvis en antirasist i sitt sommarprat gjort ett lika missvisande uttalande som Janne Josefsson?
Jo, man skulle brännas på bål av de som försvarar Josefssons rättshaveristiska babbel om att bibliotek bränner böcker.
I dag är det relativt lätt att hamna i facket ”emot yttrandefrihet och för censur”. Det räcker med att höja rösten när högerextrema krafter normaliseras på en bokmässa, när n-ordet används eller att vara av den kontroversiella åsikten att alla människor bör vara lika mycket värda.
