Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Göteborgs filmfestival lanserade streamingtjänsten Draken film 2014. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Göteborgs filmfestival lanserade streamingtjänsten Draken film 2014. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Hård kritik mot filmfestivalens streamingstjänst

När filmfestivalen lanserade sin streamingstjänst Draken film 2014 var visionerna högtflygande. Men kalkylerna slog kraftigt fel och trots offentliga bidrag har förlusterna hopat sig, visar en granskning Medierna i P1 gjort. Nu kommer kritiken mot filmfestivalens agerande.
– Man pumpar upp sina affärsplaner, sina framtidsplaner, på ett inte orealistiskt sätt, utan ett lögnaktigt sätt, säger Jan Scherman till Medierna.

2014 fick Göteborgs filmfestival ett EU-bidrag på 2,5 miljoner kronor för att utveckla streamingtjänsten Draken film. Man hoppades på 15 000 prenumeranter och såg möjligheten att gå plus redan inom två år. Västra Götalandsregionen gick in som garant då EU-stödet krävde backning från en tredje part.

Filmfestivalen hade startat aktiebolaget "Dragon channel" för att lansera streamingtjänsten, med uttalat syfte att sprida kvalitetsfilm som handplockades av festivalens medarbetare.

Samtidigt bröt det stora streamingkriget ut. Netflix hade lanserats i Sverige 2012, sedan kom efterföljare som HBO nordic, Viaplay, C more och nu senast Disney.

Det gick inte som man hoppats.

Backat med en miljon kronor

LÄS MER: Skarsgård: "Jag hade kameraskräck"

Enligt deras egna årsredovisningar, som Medierna gått igenom, har de tagit emot offentliga bidrag om nära nio miljoner kronor sedan starten, bland annat nära 1,5 miljoner kronor från Svenska filminstitutet.

Antalet prenumeranter har legat mellan ett och fyra tusen, alltså på sin höjd en fjärdedel av vad man hoppats på. Totalt har man haft 30 000 unika abonnenter sedan starten för sex år sedan, uppger filmfestivalens vd Mirja Wester för Medierna.

Totalt har tjänsten gått back med omkring en miljon kronor.

Jan Scherman, medieanalytiker och tidigare TV4-vd är mycket kritisk till filmfestivalens agerande.

– Man pumpar upp sina affärs- och framtidsplaner på ett inte orealistiskt sätt, utan på ett lögnaktigt sätt. Då kan man säga att det blir extra allvarligt när man använder sig av offentliga medel, våra skattepengar ytterst, säger Jan Scherman till Medierna i P1.

"Lurendrejeri"

Han menar att ansvaret ligger både hos filmfestivalen, men också hos finansiärerna.

– Båda bär ju ett ansvar. Det är ett slags lurendrejeri från den egna kanten, och en alldeles uppenbar okunskap och naivitet från den andra kanten.

Varken Västra Götalandsregionen eller Svenska filminstitutet ångrar att de stöttat filmfestivalens streamingtjänst. Regionen menar dessutom att det ligger i deras uppdrag att stötta nya projekt.

Filmfestivalens vd Mirja Wester medger för Medierna att filmfestivalen gjorde felaktiga uppskattningar på prenumerationstillväxten när man lanserade streamingtjänsten, men vänder sig mot kritiken att det skulle röra sig om lurendrejeri.

– Att det skulle vara lurendrejeri att starta en art house-vod (Video on demand reds. anm) i en ideell förening ser jag inte. Vem är det vi försöker lura?

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.