Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Här gör rummet patienterna friskare

Det går att bygga sjukhus så att själva arkitekturen gör patienterna friskare. Beviset finns på Östra sjukhuset i Göteborg. Efter en ombyggnad av psykiatriska kliniken har bältningar av våldsamma patienter nästan halverats, berättar Ola Nylander.

Arkitektur som medicin håller på och förändrar utformningen av sjukhus runt om i världen. Genom att undersöka kopplingen mellan arkitektur och hälsa har forskare konstaterat att sjukhusrummets form, material och färg påverkar patienternas hälsa. Tillsammans med dagsljus, konst och inte minst vacker utsikt är det faktorer som ger positiva effekter såsom snabbare tillfrisknande och mindre medicinering.

Sverige har en framträdande plats i forskningsfronten. I Östras psykiatriska klinik som öppnades 2009 har de nya forskningsrönen varit viktiga. Arkitekterna har utformat en sjukhusmiljö med enskilda rum, vacker utsikt ut mot naturen, naturmaterial såsom trä i golv och snickerier, trädgårdar och mycket dagsljus.

På en psykiatrisk klinik är aggressiva patienter och våld stora problem. På Östras psykiatriska klinik har våldshandlingarna minskat med 21 procent och bältningar av våldsamma patienter minskat med 44 procent.

Återkopplingen till den här typen av forskningsbaserade fakta kallas för evidensbaserad arkitektur. Det vill säga arkitektur som prövats på olika sätt i vårdsammanhang.

Healing architecture, som är det amerikanska namnet, är nytt och omvälvande, men samtidigt återupptäckt av gammal kunskap som fallit i glömska. Viktig för den nya sjukhusarkitekturen är Florence Nightingales (1820–1910) revolutionerande insatser för modern sjukvård.

Nightingale var sjuksyster vid de engelska fältsjukhusen under Krimkriget i början av 1850-talet. Att då som sårad soldat hamna på ett fältsjukhus där infektioner ofta grasserade var lika riskfyllt som vistelsen på slagfältet. Nightingale förfärades av all smuts och oreda hon mötte. När hon introducerade rena sängar, bättre hygien hos personalen, men också flytt av latrinerna bort från sjukhussängarna till särskilda rum, sänktes dödligheten från 40 procent ned till 2 procent.

Men Nightingale intresserade sig också för helheten kring den sjuka människan och när hon efter krigsslutet 1855 återvände till England lade hon grunden för den moderna vårdutbildningen. Frisk luft, rent vatten, fungerande avlopp, renlighet och ljus, var Nightingales fem punkter för bra vård. Nightingale ville att patienternas skulle omges av vackra rum, ha vacker utsikt, få bra mat och vänligt bemötande. Av erfarenhet visste hon att det gav resultat i form av snabbare tillfrisknande.

Under 1960- och 1970-talet skapade planerare och arkitekter sjukhus med optimala flöden, fullproppade med medicinsktekniska apparater för så effektiv vård som möjligt. Men någonstans bland allt det nya och rationella glömdes Florence Nightingales idéer om omtanke och omvårdnad. När sjukvården skulle börja spara på material och personal under 1990-talet skapades dagens problem med överbeläggningar. Det säger sig självt att omtanke och renlighet blir lidande när sjukhussängar blockerar i korridorer och sjuksalar. Studier visar också att dagens sjukhusmiljöer ofta har negativ effekt på många patienter i form av oro och ångest.

Viktigt för Healing architecture var när arkitekten Roger Ulrich 1984 i American journal of Science presenterade en undersökning som visade att utsikt ut mot naturen gav en positiv effekt för tillfrisknandet. Ulrich redovisade en studie där två patientgrupper genomgick samma operation. Efter operationen hamnade den ena gruppen i ett rum med fönster mot en tegelvägg, den andra med utsikt mot en skogsdunge. Gruppen med naturutsikt utvecklade betydligt färre komplikationer, behövde mindre smärtstillande medicin och kunde skrivas ut tidigare. Vårdrummets utformning var alltså viktig för patienternas hälsa. Ulrich artikel blev inledningen till ett nytt perspektiv på sjukhusplanering med bas i evidensbaserad arkitektur.

I forskningsfronten har Sverige en tätplats. På Chalmers finns sedan några år tillbaka ett Centrum för vårdens arkitektur där arkitekter och vårdpersonal forskar tillsammans och utvecklar kompetens kring kopplingen arkitektur och hälsa. Till centrat är ett antal landsting anslutna. Forskningsrönen kan snabbt omsättas i nya sjukhus.

För samhället står stora ekonomiska värden på spel. En sjukvårdsapparat som inte till 100 procent fungerar samtidigt som man årligen investerar 10–15 miljarder i nya byggnader är en ohållbar situation. Sjukhus designade med evidensbaserad arkitektur levererar bättre vård, samtidigt som man sparar pengar.

Tillbaka på Östra sjukhuset och rundvandring tillsammans med arkitekten Stefan Lundin. Varje patient har eget rum. Det är grundläggande för att komma tillbaka efter en svår depression. Eget rum är av central betydelse för all vård för att undvika bland annat smittspridning och få bra vila. Från alla patientrum finns utsikt ut mot naturen.

Patienter på en psykiatrisk klinik behöver också plats för att känna och skapa revir. De enskilda rummen är därför grupperade fyra tillsammans och varje patientrum har en liten sluss ut mot det gemensamma. Den egna dörren kan stå på glänt, man ser bara in i en del av det privata. Det skapar trygghet och möjlighet till att ta det första steget. Ett par grupper av rum bildar en avdelning som har gemensamt kök och gemensamma uppehållsrum. Trägolv, vackra snickeriarbeten, träpaneler skapar en mer hemlik atmosfär kring avdelningen.

Mitt i avdelningen finns en liten trädgård, en samlande grön oas, utformad som en fin veranda. Det finns inga återvändskorridorer där man kan känna sig inträngd och gå i försvarsställning. Patienterna rör sig runt om trädgården, och det finns i stället gott om smitvägar, alternativ, för den som tycker möten är jobbiga. Mellan avdelningarna finns större trädgårdar för promenader och vila. Det är arkitektur som från del till helhet påskyndar tillfrisknandet.

Arkitektur som medicin är ju egentligen enkel matematik. Värdet av bra arkitektur är något som arkitekter alltid arbetat med. Det svåra ligger i själva beställningen. Ansvariga politiker är med och fattar beslut om enorma investeringar när ett nytt sjukhus ska byggas.

Att satsa på arkitektur och sen lära sig räkna hem vinsterna i kortare vårdtider och mindre investeringar är hanterbar matematik. Att sätta sig in i patientens situation och inse värdet av en trädgård på psykiatriska kliniken något helt annat. Eller ha tillräcklig empati för att förstå värdet av en arbetssituation med mindre våld och slippa bälta patienter.

Det handlar förstås om politiskt mod och att våga investera för en bättre framtid.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.