Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

GP testar att recensera ljudböcker med ”Den lyssnande kritiken"

Ljudböcker blir allt populärare. Nu samlas poeter, författare, konstforskare, tonsättare och scenkonstnärer under parollen ”Den lyssnande kritiken”. Inom kort publiceras tre ljudboksrecensioner på GP Kultur som en del i projektet.
– Ljudböcker har en väldig outnyttjad potential, säger poeten Fredrik Nyberg.

Ett antal poeter, författare, litteraturforskare, scenkonstnärer, tonsättare, aktivister, ljudkonstnärer, med flera, undersöker just nu möjligheterna att utveckla en ny slags litteraturkritik med ljudboken som utgångspunkt.

Arbetet, som utvecklats under olika workshops, har döpts till ”Den lyssnande kritiken”. Ett evenemang på Litteraturhuset i Göteborg 26-27 mars fokuserades exempelvis på uppmärksamhet. Mer specifikt ljudbokens möjligheter att fånga uppmärksamheten hos personer som annars inte har lika lätt att koncentrera sig på skriven text. Andra teman under våren har varit kroppslighet, dramaturgi, musikalitet samt den samlande rubriken ”ekonomi, politik och estetik”.

– Vad är ljudande kritik? Och hur förhåller sig en sådan exempelvis till musikkritik och scenkonstkritik? Det har varit viktigt att få in synpunkter kring, berättar poeten Fredrik Nyberg som är medlem i redaktionen för ”Den lyssnande kritiken”.

Den lyssnande kritiken

Vad: ett projekt med syfte att utforska möjligheterna för en litteraturkritik med ljudboken som utgångspunkt.

Vilka: Arrangeras av Kritiklabbet, finansieras av Kulturbryggan. Redaktionen består av Yolanda Bohm Ramirez, Jesper Olsson, Fredrik Nyberg, Sol Andersson, Erik Lindman Mata och Magnus William-Olsson.

När: började i våras. Hittills har fyra workshops hållits för att belysa ljudboken och dess potential – samt en tänkbar ”lyssnande kritik” – ur olika perspektiv. 17 september kommer en avslutande konferens att äga rum på Hägerstensåsens medborgarhus.

Hur: öppet deltagande och inbjudna gäster.

Gränserna mellan olika genrer

Att reda ut var gränserna går mellan ljudande dikt, ljudbok, ljudkonsert, radioföljetong med flera genrer ingår i vad redaktionen ägnar sig åt. Förhoppningen är att i framtiden starta en alternativ kritikverksamhet med månatliga recensioner av ljudböcker på sin hemsida.

– Vi hoppas också kunna samla dokumentation från våra experiment i vår till ett temanummer av tidskriften Kritiker, säger Fredrik Nyberg.

Göteborgs-Postens kulturredaktion kommer i ett specialsamarbete också att publicera tre ljudboksrecensioner av aktuella romaner, skrivna av kritiker från "Den lyssnande kritiken”.

– Vi har länge funderat över ljudboken i relation till kritiken på redaktionen, säger Sanna Samuelsson, idé- och kritikredaktör på GP Kultur.

– Det är ett format som många läsare tar till sig nya böcker genom. Ändå nämns det mycket sällan i recensionerna. Därför tycker vi att detta är ett intressant experiment.

De ljudböcker som recenseras i GP framöver är Björn Wimans skönlitterära debut ”I en sal på lasarettet”, Lina Wolffs roman ”Djävulsgreppet” och Lena Anderssons bok om Palmemordet ”Koryféerna: en konspirationsroman”.

LÄS OCKSÅ: Recension: Lena Anderssons ”Koryféerna” som ljudbok

Rekordår för ljudböcker

2021 blev ännu ett rekordår för svensk bokförsäljning. Störst ökning stod de digitala abonnemangstjänsterna (ljudböcker och e-böcker) för med sina drygt 16 procent.

– Ljudboken är ett förhållandevis både tillgängligt och billigt format, konstaterar poeten Fredrik Nyberg.

Varför är ljudböcker så populära just nu?

– Fler hörböcker började omvandlas till ljudböcker i samband med Storytels lansering, vilken i sin tur sammanföll med att Spotify med flera strömningstjänster gjorde entré, säger poeten Erik Lindman Mata, som även han engagerar sig i ”Den lyssnande kritiken”.

Många regler kring ljudböcker

Allt detta gjorde sammantaget lyssnandet mer lättillgängligt. Samtidigt finns det för närvarande en enkelspårighet i hur ljudböcker låter menar både Erik Lindman Mata och Fredrik Nyberg.

– Det finns mycket regler kring vad man får och inte får göra. Musikjinglar och andra experimentella inslag tycks mest förekomma i barnlitteratur. Hur ljudboken produceras, musikaliteten som möjlighet, studions ramar och hela miljön är intressant för oss.

När en roman filmatiseras betraktas resultatet, filmen, som ett eget konstnärligt verk. Samma synsätt gäller inte ljudböcker – som inte i lika hög utsträckning betraktas som en självständig konstnärlig produkt.

Ljudböcker, text och poesi

En annan fråga gruppen funderar kring är om – och i så fall hur – ljudböckernas intåg i framtiden kan komma att påverka och förändra skriven text.

– Det är inte nytt att nya format möts med en viss skepsis, säger Fredrik Nyberg och fortsätter:

– I dag finns det en outnyttjad potential i ljudboken. Den har dels förmåga att nå många – men också förmåga att nå färre, men med mer spännande, experimentella format.

Poesin är ett sådant exempel.

– Den är väldigt levande och har en verklig koppling in i ljudvärlden. Men poesin är för kommersiellt ointressant för ljudboksförlagen som nog tycker att den är för dyr att producera.

LÄS OCKSÅ: Läs in ”Samlade verk” som ljudbok igen - på göteborgska

LÄS OCKSÅ: Upp till kamp mot litteraturens techjättar

LÄS OCKSÅ: De är litteraturens nya stjärnor

Liten ordlista

Ljudbok – en kommersiell produkt framtagen av ett förlag eller en egenutgivare. Ofta inläst av en skådespelare som dramatiserar texten. Kräver alltid tillstånd från upphovspersonen.

Talbok – liksom ljudboken en inläst bok, men ofta enklare producerad. Ska främst ses som ett hjälpmedel för den som har någon form av läsnedsättning (att jämföra med böcker i punktskrift). Kräver inte tillstånd från upphovspersonen.

Hörbok – även det ett hjälpmedel för exempelvis dyslektiker och synskadade, för att tillgängliggöra text för dem.

E-bok – ett annat format för tryckt text, att läsa direkt i mobilen, surf- eller läsplattan.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.