Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Goyas etsningar visas i Malmö

Lika brutalt nu som då. Goyas etsningar av spanska befrielsekriget är lika fasansfulla som några av dagens mest osminkade krigsfotografier. Nu ställs hans stora svit "Krigets fasor" ut på Malmö konsthall, tillsammans med verk av den svenske målaren Gerhard Nordström.

En naken man har störtats till marken. Två andra män drar isär hans ben, medan en tredje hugger honom i skrevet med en sabel.

Bilden, med den uppgivna kommentaren "Vad mer kan man göra?" undertill, ingår i den spanske konstnären Francisco Goyas stora grafiska serie "Krigets fasor" från början av 1800-talet. 80 naket brutala gestaltningar av det spanska befrielsekriget och dess följder, som nu visas på Malmö konsthall.

Utställningen är en del av Malmö konsthalls satsning på grafik, och pågår från den 17 december 2011 till den 26 februari 2012.

Otänkbart

Goya var verksam vid det spanska hovet och var en flitigt anlitat porträttmålare. Trots att han producerade flera kontroversiella och egensinniga verk vid sidan av de målningar han gjorde på uppdrag av makten, var det otänkbart för honom att visa "Krigets fasor" under sin levnad.

Först 1863, 35 år efter hans död, kunde bilderna tryckas och spridas.

Helena Persson är chef på Norrköpings konstmuseum, som lånat ut Goyas bilder till Malmö konsthall.

-Många konstnärer har gestaltat krig, men alltid på uppdrag av någon som vill markera sin makt. Goya däremot tar ställning för folket.

Hon fortsätter:

-Serien pekar på människans tillkortakommanden, och visar att ett krig i grunden är något som framför allt drabbar den enskilde individen. Utifrån det perspektivet finns det inga vinnare. Goya lyfter fram båda sidor som förlorare, både spanjorerna som kämpade för att bevara det system som varit, liksom fransmännen som under sken av sin revolutionen 1789 skulle sprida en ny lära. Det är därför serien är så stark.

Jämförts med Goya

"Krigets fasor" visas på ungefär tredjedel av Malmö konsthalls utställningsyta. Huvudnumret utgörs av svenske konstnären Gerhard Nordström. Konsthallen visar verk ur hela den nu 86-årige målarens karriär.

Gerhard Nordström har jämförts med Goya, kanske framför allt på grund av hans grafiska blad från 1960-talet. Men även sviten "Sommaren 1970" äger en brutalitet som påminner om den spanske hovmålaren. På stora masonitskivor har Nordström i olja målat vackra, idylliska sommarlandskap.

Men i skogsgläntan, eller vid flodkanten, ligger lemlästade, döda kroppar huller om buller.

Vietnamkriget

Målningarna är Gerhard Nordströms kommentar till det då pågående Vietnamkriget.

Sviten fick stor uppmärksamhet när de för första gången visades i Stockholm 1970.

-Till min stora förvåning väckte de ett enormt intresse. De betraktades som ett unikt sätt att ta sig an en stor fråga.

TT Spektra: Vad har du gemensamt med Goya?

-Jag har inte tagit så mycket intryck av Goya som det påstås. Men vi har det gemensamt att vi båda hatar kriget. Hela den vidrigheten! Men han tillhör 1700- och 1800-talet, jag 1900- och 2000-talet. Jag tillhör atombomben, han tillhör Napoleonkrigen. Men lika vidrigt är kriget för det, och det har Goya visat.

Tidlöst

Lidande är på sätt och vis tidlöst, och sättet som Goya skildrar det på gör att hans verk känns lika aktuella som senare tiders krigsfotografier.

Jacob Fabricius, chef för Malmö konsthall, är övertygad om att bilderna uppfattades som kontroversiella när de väl kunde visas, trots att det då hade gått 35 år sedan Goya dog.

Han gör en jämförelse med de fruktansvärda bilderna från Abu Ghraib-fängelset i Irak.

-Brutaliteten och cynismen kommer att finnas kvar också i dem, även efter 35 år, säger han.