Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Protestanter sätter upp bilder på saknade bokförsäljare, på bild Gui Minhai, utanför Kinas de facto-ambassad i Hong Kong.  Bild: Vincent Yu
Protestanter sätter upp bilder på saknade bokförsäljare, på bild Gui Minhai, utanför Kinas de facto-ambassad i Hong Kong. Bild: Vincent Yu

Glöm inte göteborgaren Gui Minhai

Författaren Kurdo Baksi tycker att Sveriges tysta diplomati mot Kina för att frige den göteborgska förläggaren Gui Minhai har misslyckats. Istället borde Sverige förklara en eller två kinesiska diplomater persona non grata – eller ställa ett hårt krav från utrikesminister Margot Wallström att få träffa den fängslade svenska medborgaren.

I dag hyllas Världsbokdagen runt om i världen. Den är instiftad av FN-organet Unesco för att hylla boken och upphovsrätten. Även i Göteborg uppmärksammas den viktiga dagen. I Stadsbiblioteket ska jag läsa två dikter av göteborgaren, poeten och förläggaren Gui Minhai.

En av dikterna, ”I väntan på Svensson”, är inte bara en vädjan om räddning, den är också en hjärtskärande berättelse om hans hemlängtan till Göteborg.

Väntar på ljudet av göteborgska i mina öron

Väntar på bokstäver krönta av en cirkel eller två små prickar

Väntar på att nordiska svampar ska växa upp i fuktfläcken i hörnet

Väntar på att ett par älghorn ska dyka upp utanför fönstret

Svensson, min allra bäste vän

Du var min handledare, min vägvisare

Jag umgicks med dig i Göteborg i mer än tio år

Och använder din grammatik i alla mina språk

Vad som grämer mig mest är att poeten Gui Minhai i dag har berövats möjligheten att läsa sina dikter på en scen någonstans i världen. Gui Minhai sitter frihetsberövad i en kinesisk arrest eller ett fängelse sedan snart 1300 dagar för att han publicerat regimkritiska böcker på sitt förlag Mighty current, och sålt dem i sin bokhandel Causeway bay books i Hongkong.

Ungefär samtidigt frihetsberövade Kina fyra av Gui Minhais medarbetare i hans bokhandel. Det märkliga är att Gui Minhai kidnappades utanför sin semesterbostad i Pattaya i Thailand och fördes till Kina – utan några som helst protester från Thailand eller andra länder. I två år isolerades han från omvärlden, utan advokat, rättegång, åtalspunkt.

Och ingen i hans familj fick besöka honom i fängelset.

Hösten 2017 ”frigavs” Minhai plötsligt men hölls under uppsikt i en bostad i födelsestaden Ningbo i Kina. Framför allt fick han inte lämna Kina och åka hem till Sverige. I det kinesiska kommunistpartiets definition av frihet ingår nämligen inte att oskyldiga svenska medborgare har rätt att åka hem till Sverige, även om de som Gui Minhai råkar ha svenskt pass. Och den begränsade ”friheten” för göteborgaren Gui Minhai varade inte länge: tre månader efter ”frigivningen” kidnappade drygt tio civilklädda kinesiska regimagenter Minhai när han satt med två svenska diplomater på ett tåg i staden Jinan när sällskapet var på väg till Peking för att Minhai skulle träffa en ditflugen svensk läkare.

Sverige må vara ett litet land jämfört med stormakten Kina men internationellt anses Sverige vara ett stort humanistiskt land.

Sedan dess har den kinesiska diktaturen tvingat Gui Minhai att framträda i statlig tv och fördöma Sverige från ett av de många hemliga underjordiska fängelserna i Kina.

Med facit i hand kan jag konstatera att Sverige har undvikit att driva aktiv diplomati för att hämta hem Gui Minhai. Precis som i fallet med göteborgaren Dawit Isaak har vårt utrikesdepartementet hänvisat till tyst diplomati. Detta håller inte i längden.

Sverige må vara ett litet land jämfört med stormakten Kina men internationellt anses Sverige vara ett stort humanistiskt land. Sverige bör agera modigt och konkret för att rädda Gui Minhai. Ett sätt kan vara att Sverige förklarar en eller två kinesiska diplomater i Stockholm som persona non grata eftersom de kinesiska myndigheternas agerande mot Gui Minhai strider mot grundläggande rättsprinciper och utgör en allvarlig kränkning av de grundläggande rättsprinciperna.

Ett annat kan vara att vår utrikesminister Margot Wallström kräver att få besöka Gui Minhai i det underjordiska fängelset i Kina.

Gui Minhais öde berör alla som kämpar för yttrande-, tanke- och pressfrihet.

Till sist hoppas jag att Gui Minhai själv ska få läsa sina dikter på nästa Världsboksdag. Innan dess räknar jag med att en spårvagn i Göteborg ska döpas efter en man som ”Väntar på ljudet av göteborgska i mina öron."

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.