Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Brunnsparken

Ge oss skäl att stanna till i Brunnsparken

Brunnsparken är en central plats i staden, men där göteborgarna mest passerar på väg någon annanstans. Än värre blir det när 300 kvadrat försvinner. Men Ola Nylander har hittat en ny plats för det hotade citybiblioteket.

Vad är det för mening med Brunnsparken egentligen? Göteborgs stads trafikplanerare har gjort platsen till kollektivtrafikens absoluta centrum. I rusningstrafik ankommer 120 spårvagnar och 130 bussar varje timma till Brunnsparken att jämföra med T-centralen i Stockholm där 130 tunnelbanetåg passerar per timme. Inte förrän Västlänken är klar kan en ny spårvagnslinje dras förbi Operan och avlasta platsen. Fram till dess får Göteborg leva med ett oerhört sårbart system där minsta problem helt stannar upp all trafik.

Granne med Brunnsparken ligger Nordstan som är ett av norra Europas största köpcentra. Handel är ju stadens mening och det som driver på stadsutvecklingen och Nordstan har enorma 80 000 besökare per dag.

I Brunnsparken finns med andra ord en hel del av det som en attraktiv plats bör ha. Mycket folk, mycket handel och bra kommunikation. Men det speciella med Brunnsparken är hur folk rör sig. Längs axeln Fredsgatan – Brunnsparken – Nordstans huvudentré trängs göteborgarna som mest. Över den grusade parken genar några till spårvagnarna, eller står i grupper och diskuterar. Men förvånansvärt få viker av huvudstråket, eller stannar till.

Granne med Brunnsparken finns Stora Hamnkanalen, idag tom på innehåll, i begynnelsen Göteborgs första hamn med stadsbildningens syfte - att kunna sälja och skeppa ut och få in pengar till staden och landet. Intill Hamnkanalen ligger Gustaf Adolfs torg, platsen för stadens styre, men även myndighetsutövning, en gång i form av spöstraff och annat. Även det en ofta tom och ödslig plats.

Det är på de kommersiella platserna folk rör sig. På övriga offentliga platser är det knappt något folkliv. Två företeelser har brutit detta mönster. Vid Södra Hamngatan finns än så länge biblioteket 300 kvadrat, en biblioteksfilial som skapades då huvudbiblioteket vid Götaplatsen byggdes om. Ett ovanligt lyckat provisorium och ett alternativt rum i staden som stängs vid årsskiftet.

En liknande offentlighet har gällt för Brända tomten som uppstod när huset på Södra Hamngatan som brann ned för tio år sedan. Här har varit en rad spännande aktiviteter som stadsodling, filmvisning, diskussionsaftnar och andra kulturaktiviteter och gjorde att folk hade anledning att stanna till på platsen. Idag finns inget av detta kvar.

Med den nya spårvagnslinjen och resecentrat vid Stenpiren förändras förutsättningarna för Brunnsparken. Tanken är att frigöra Norra Hamngatan från kollektivtrafik så det kan bli ett stråk som förbinder Brunnsparken med Stenpiren. En del i stråket är en träbrygga som planeras i Hamnkanalen, ett trädäck i olika nivåer och med möjlighet att sitta nära vattnet.

Det är bra. Att mobilisera Gustaf Adolfs torg är av central betydelse för att utveckla området kring Brunnsparken. Torget är idag alltför lite använt, annat än för olika jippon och demonstrationer.

Här borde Brända tomtens stå som förebild som exempel på hur flexibla aktiviteter kan skapas. Den tidigare verksamheten på Brända tomten var ett experiment, liknande de Pocket-parks som nu byggs upp i New York, små miniparker som blivit populära för en stunds avkoppling, till exempel som lunchpark. Varför inte låta känslan i Brända tomten flyttas över på en del av Gustaf Adolfs torg?

Enligt Jan Gehl, dansk arkitekt och skaparen av Ströget i Köpenhamn, krävs det flexibla rum i mänsklig skala för att en stad ska fungera, där rummen lätt kan anpassas till olika användningsområden. Han menar också att det är viktigt att aktivera byggnaderna vid ett torg genom att öppna upp husens entrévåningar.

Människor ska skyddas för farliga saker som trafik, men viktigt är också själva inramningen. Det ska vara behagligt det man ser från platsen, man ska kunna röra sig över platsen, men framförallt ha en möjlighet och anledning att stanna till. Och det måste finnas gott om bra platser att sitta på.

Ett lyft för stråket Norra Hamngatan och Gustaf Adolfs torg vore då att i Rådhuset bottenvåning mot Norra Hamngatan permanenta citybiblioteket 300 kvadrat. Ett bibliotek, denna fantastiska allmänna plats, skapar en anledning att röra sig över torget och Norra Hamngatan. Det tänkta stråket befolkas.

För vem äger stadens rum och hur går den processen till? Ett mer flexibelt användande av Gustaf Adolfs torg och en flytt av 300 kvadrat till Rådhuset skulle bli en viktig del för hur medborgarna kunde göra platsen till sin egen. Genom att själva kunna förändra skapas identitet. Man gör platsen till sin.

Brunnsparksområdet skulle då utvecklas mot ett mer balanserat tillstånd mellan det kommersiella och något annat; ett rum under utveckling för medborgarna.

Läs mer: Han är GP:s nye arkitektur-skribent

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.