GBG400: Här är Göteborgs äldsta ögonblicksbild

Göteborgs järnvägsstation. Loket har kört genom banhallen och kommer ut på den sida av byggnaden som i dag vetter mot passagen till Nordstan.

ANNONS
|

Kanske äldsta stadsfotografiet

Bilden, som finns i Järnvägsmuseets arkiv, har traditionellt daterats till 1858, det vill säga samma år som järnvägsstationen invigdes. Dateringen får emellertid betecknas som tveksam. Inga liknande bilder från 1850-talets Göteborg finns bevarade. Om dateringen 1858 är korrekt vore detta Göteborgs äldsta stadsfotografi och männen på bilden – stående på loket respektive i vita skjortärmar intill spåren – är i så fall de första göteborgare som fångats utomhus på bild.

Bild: Göteborgs stadsmuseum

Första tåget avgick 1856

Drottningtorget och järnvägsstationen år 1864. Det första tåget från Göteborg avgick den 1 december 1856. Destinationen var Jonsered. Stationsbyggnaden i Göteborg – som då ännu inte kallades centralstation – invigdes 1858. Inledningsvis körde ångloken in i banhallen. Från och med november 1862 gick det att ta tåget mellan Göteborg och Stockholm. Bilden är en av flera stadsfotografier från samma tid av fotoateljén Vogel und Dienstbach.

ANNONS
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Göteborgs äldsta ögonblicksbild

Medlemmar av familjerna Haglund och Czapek på gården till Bloms Hotell år 1870. Familjernas tillvaro var sammanflätad. Familjen Haglund ägde hotellet som var en viktig musikscen för kapellmästaren Josef Czapek. Och Czapek var gift med Berta Augustina Haglund. Flickan på vagnen är antagligen Elisabeth Czapek (född 1860) som sedermera blev konstnär. Fotografiet är taget av Robert Dahllöf, en av de fotografer från 1860- och 70-talen som lämnat mest spår i arkiven. Bilden har karaktär av snapshot. Vid denna tidpunkt fotograferades människor i regel inomhus i ateljé. Byggnader och stadsbilder framställdes ofta som representativa panoraman. Detta fångade och röriga ögonblick på en bakgård, med människor mitt i språnget, är nästintill unikt.

Bild: Göteborgs stadsmuseum

Kär bro har haft många namn

Teaterbron från väster år 1895. En hästspårvagn rullar långsamt norrut bredvid damer i imponerande hattar. Denna välvda stenbro överbryggade vallgraven vid Kungsportsplatsen under större delen av 1800-talet och den växlade namn allteftersom Göteborg utvecklades: Chausséebryggan, Gamleportsbron och – efter Stora Teaterns invigning år 1859 – Teaterbron. När den okände fotografen fångade ögonblicket var bron alldeles otillräcklig för en växande storstads krav. Den började rivas 1898. Tre år senare stod den nuvarande Kungsportsbron klar.

Bild: Göteborgs stadsmuseum

Östra Hamngatans kanal

Östra Hamngatan med kanal år 1873. När bilden togs hade Gumperts bokhandel legat i hörnhuset mellan Södra Hamngatan och Östra Hamngatan i ungefär två år. Den skulle komma att finnas på samma plats i ytterligare ett drygt sekel. Många göteborgare refererar ännu på 2020-talet självklart till platsen som ”Gumperts hörne”. Gumperts åtnjöt mycket tidigt ryktet att vara framåt när det gäller marknadsföring och pigga försäljningsknep. Kanske låg det något i det. En slumpartad titt i Göteborgstidningarna för 1873 – året då bilden togs – visar till exempel hur Gumperts förmedlade biljetter till konserter och samtidigt sålde texthäften innehållande orden till ej mindre än 42 sånger, till det billiga priset af 15 öre.

ANNONS

Kanalen mellan Stora Hamnkanalen och Kungsportsplatsen fylldes igen år 1899.

Bild: Göteborgs stadsmuseum

En blick in i ett 1800-talshem

Fotografier från göteborgska hem på 1800-talet är relativt sällsynta. Och ännu sällsyntare är interiörbilder från hem som inte hör till det förmögna skiktet. Denna bild är en av flera i en serie som fotografen Axel Olsson tog mellan 1882 och 1887 i Flygarns Haga, det vill säga i närheten av nuvarande Vasaplatsen. Kvinnans namn är okänt. Hon har tagit på sig ett rent förkläde för fotografen. I rummet – troligen det enda rummet i bostaden – syns trasmattor på plankgolvet, bibel eller postilla på bordet, en bredbukig fotogenlampa och en sparlakanssäng. En inredningsdetalj fanns i både fattiga och rika Göteborgshem i slutet av 1800-talet: tofsarna.

Bilderna har tagits fram inom för ramen för forskningsprojektet "Tidernas Göteborg" – ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs-Posten, Hasselbladstiftelsen, Göteborgs universitet, Akademien Valand, Kamerareportage, Riksarkivet Landsarkivet Göteborg, Göteborg & Co och Bokförlaget Max Ström. Målet för projektet har varit att skildra Göteborgs historia i bilder. Forskningen har bedrivits i svenska och utländska arkiv inom ramen GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet. Göteborgs-Posten har varit extern partner. Resultaten presenteras i GP och i forskningspublikationer.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS