Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gabriel Byström: Rosengren väl förtrogen med kulturlivet

På måndagen eftermiddag klubbade en påfallande enig kulturnämnd beslutet om en ny kulturdirektör i Göteborg. Det blev inte helt oväntat Folkteaterns vd Anna Rosengren som i mitten av mars nästa år lämnar Järntorget för sin nya arbetsplats på Norra Hamngatan.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Ett bra beslut? Utan tvekan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

På det öppna kulturnämndsmötet på Stadsmuseet redogjorde nämndens ordförande, miljöpartisten Thomas Martinsson, noggrant för hur rekryteringsprocessen gått till. 30 officiella sökande och ett tiotal intresseanmälningar, det senare ett sätt att kringgå offentlighet runt sitt namn även om man söker tjänster inom exempelvis kommunen.

Anna Rosengren vandrade in i rummet, möttes av entusiastiska applåder och höll ett kort tal till närvarande politiker och allmänhet på klassisk chefsprosa med nyckelord som ”mötesplatser”, ”möjligheter” och ”utmaningar”.

Anna Rosengren kommer med ett gott rykte i bagaget. Framför allt grundat under hennes år på Sjöfartsmuseet där hon lyckades vända en negativ utveckling till ett museum med både framtidstro och en stabil grund att stå på. Dessutom med en personal som trots omfattande förändringar trivdes bra.

Förra sommaren rekryterades hon som ny vd till Folkteatern, en teater med en ekonomi i fritt fall vilket överraskade alla inblandade. Därefter har teatern genomgått ett stålbad med både uppsägningar och nedlagda föreställningar. I höst sätts en enda egen produktion upp, allt detta för att försöka skapa en ekonomi i balans.

För Folkteaterns del är det givetvis olyckligt att Anna Rosengren lämnar sitt uppdrag så snabbt, ännu återstår mycket arbete för att vända teatern rätt. Här vilar ansvaret tungt på ansvariga politiker att se till att en av regionens ledande scener ges rätt förutsättningar att skapa kvalificerad scenkonst och inte enbart förvandlas till en gästspelsscen. Det går inte att vända bort huvudet och hoppas att det löser sig av sig själv.

Göteborgs kulturförvaltning är däremot att gratulera. Anna Rosengren är ett av de bäst lämpade namnen att leda verksamheten. Efter ett decennium som musei- och teaterchef är hon väl förtrogen med stadens kulturliv. Hon vet hur samspelet med politiken fungerar. Själv poängterar hon vikten av tydlighet, att det finns både kort- och långsiktiga planer att styra emot. Det är en väsentlig notering, att det finns en tydlighet åt alla håll, även uppåt alltså. Att den nye kulturdirektören har ett så stort mandat som möjligt.

Om en dryg månad lämnar kulturnämndens ordförande Thomas Martinsson sitt uppdrag. Det är oroväckande, Martinsson har på sitt lågmält intresserade sätt skaffat sig respekt i alla läger och har lotsat stadens kulturpolitik med varlig hand under flera år. Kulturpolitiker som är kunniga, intresserade och dessutom drivna strategiskt är numera en svårt utrotningshotad art.