Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gabriel Byström.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gabriel Byström: Historien kommer ikapp Bildt

Det är en typisk vändning. Inträngd i ett hörn, bevisen besvärande tydliga. Dokument, svart på vitt.

Mitt under svåra regeringsöverläggningar vandrar en av mycket få med full insyn i det som sägs och görs och berättar vad han vet för den amerikanska ambassaden som ser till att Washington, både administration och underrättelsetjänst, får full insyn i de tvärhemliga överläggningarna. Ni kan för en stund tänka er att någon annan politiker än Carl Bildt hade gjort samma sak. Fundera också över vilka konsekvenserna hade blivit. Nu, 37 år senare, får Bildt frågan vad han tänkte. Vad var det som fick Carl Bildt att börja prata om en så känslig sak? ”Jamen, det gjorde vi ju med ganska många, så det var ju i sig inte så sensationellt”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så var det naturligtvis inte men Bildt vet att det är svårt att kolla. Han får en följdfråga. Var de inblandade runt på andra ambassader? Bildt blir otydlig. Det förekom ju ”konsultationer med åtskilliga”. Kompromisserna måste förankras. Med ett annat land? Bildt hummar ”nej, det gör man ju inte”.

I går visade SVT den första delen i Björn Tunbäcks och Martin Jönssons dokumentär om den svenske utrikesministern. Bildt – excellensen. En stillsam berättelse om en av de senaste decenniernas mest inflytelserika svenska politiker. Uppväxt, tennsoldater, skolkamrater, talet under Kårhusockupationen, u-båtar. Det adliga arvet, statsminister-släktingen Gillis Bildt. Ett starkt driv, en stark självkänsla, en trygg ideologisk förankring.

Men just här, när det blir uppenbart att Carl Bildt hade och drev en alldeles egen agenda, blottas problemet med den svenske utrikesministern. I decennier har Carl Bildt skickligt manövrerat genom stormar som skulle fällt kolleger. Retoriken mot reportrar som ställt frågor har varit av det paternala slaget. En klapp på huvudet. Utomordentligt effektivt, många har blivit osäkra. Och så förmågan att blanda ihop frågeställningar, numera utvecklad till mästerskap,

Samtidigt – händelserna för 37 år sedan sätter fingret på det avgörande problemet med Carl Bildt, hur ser agendan ut? Vems intressen, förutom sina egna, företräder den svenske utrikesministern? Är det en slump att den svenska ambassaden i Etiopien under Bildts ministerperiod bytte säkerhetsinformation med Bildts gamla bolag Lundin Petroleum? För att ta ett färskt exempel. Varför väljer tunga allianspolitiker att titta bort och vägra svara på frågor om Bildt och den svenska utrikespolitiken?

Förr eller senare kommer historien att komma ikapp. För Carl Bildt och resten av regeringen är den förundersökning som internationella åklagarkammaren i Stockholm bedriver mot Bildts gamla bolag Lundin Petroleum ytterst besvärande. Jag pratar med Magnus Elving som är kammaråklagare. Han konstaterar att utredningen ”helt klart går framåt”. Just nu jobbar fyra utredare med att försöka klarlägga vad som hände under Lundin-familjens oljeprospektering i Sudan. Framförallt i ett speciellt område, Block 5A. Rapporter talar om tusentals döda, Lundin Petroleum är misstänkt för brott mot folkrätten, detta samtidigt som Bildt var ansvarig för bolagets etiska riktlinjer. ”Det finns inga planer på att lägga ned förundersökningen. Vi har hört massor av människor runtom i världen. Vi börjar få en bild av vad som hände i Block 5A.”

Magnus Elving är optimistisk. Han hoppas kunna fatta beslut i åtalsfrågan ”inom två år”. Däremot vill han inte berätta om vilka förhör som hittills genomförts.

Att den forne styrelseledamoten Bildt kommer att dras in i utredningen är knappast osannolikt. Ansvaret hos den tidigare styrelsen vilar tungt. Åtskilligt väntar fortfarande på att berättas.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.