Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gabriel Byström: Öppnar för en ljusare medieframtid

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det har gått drygt tre veckor sedan Jeff Bezos slog till. Den 5 augusti med­delades det att anrika, traditionstyngda Washington Post köpts av Amazon­-miljardären. Tidningen som fällde Richard Nixon och vars reportrar kammat hem 47 Pulitzerpriser har därmed fått en ägare som möjligen inte är helt noga med om rörelsemarginalen är två eller tolv procent. Det öppnar för en intressant fortsättning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Snart 50-årige Jeff Bezos kommer ursprungligen från New Mexico. Han lärde sig business i teorin på Princeton och i praktiken på Wall Street. Tidigt såg han möjligheterna med den digitala tekniken. Redan 1994 grundade han Amazon. Utvecklingen därefter har varit rätt skaplig. I dag är Bezos god för drygt 150 miljarder kronor, han rankas kontinuerligt som en av världens bästa chefer men har inga planer på att dra sig tillbaka och spela golf. För 13 år sedan grundade Bezos rymdflygsföretaget Blue Origin vars affärsidé bygger på att vanligt folk, nåja, ska kunna ta sig en tur upp till rymden inom en inte alltför avlägsen framtid. En visionär som har den digitala tekniken i blodomloppet som köper något så gammalmodigt som en papperstidning.

Obegripligt? Inte alls.

Den som är intresserad av ledarskap bör ta sig en titt på det brev Jeff Bezos skrev till de anställda på Washington Post när det blev känt att han tagit över ägarmakten. Klokt, stillsamt men ändå tydligt resonerar han runt tidningens betydelse, dess utmaningar och hur han ser på sin egen roll. Här var det inte en aggressiv risk-kapitalist som talade utan en ny ägare med alldeles uppenbart långsiktiga planer för ett av USA:s allra viktigaste mediehus. Möjligen finns här en ny trend. Där ryska oligarker köpt på sig stora fotbollslag kan framtidens dollarmiljardärer titta närmare på tidningar i gungning.

Det finns flera skäl att hålla ögonen på utvecklingen på Washington Post de närmaste åren. Ett är givetvis att Bezos, som tidigare än nästan alla förstod potentialen i en digital bokhandel, ser möjligheter till utveckling. Han tror på framtiden. På att nogsamt värna den kvalitativa journalistiken och samtidigt finna långsiktigt hållbara sätt att finansiera verksamheten. Man kan säga mycket om direktörerna i världens mediehus men ett överskott av skarpa visionärer med publicistisk talang finns där knappast. Ett annat är att se om den nye ägaren verkligen klarar av att hålla armlängds avstånd. Bezos är vida omtalad för sitt intresse för detaljer. Ett tredje är vinstnivåerna och eventuell aktieutdelning – hur kommer kraven att se ut? Köpet av Washington Post har knappast att göra med att den nye ägaren vill öka sin förmögenhet. Problemen för många amerikanska och europeiska tidningar har varit att vinstkraven har varit höga och att stora delar av vinsterna ofta delats ut i stället för att återinvesteras.

Här öppnar sig givetvis en möjlighet. Om ägaren i grunden bara är intresserad av god journalistik och ser och förstår vikten av att värna det undersökande reportaget – vilket Bezos poängterade i sitt brev till de anställda – finns med all säkerhet en god och ljus framtid. Behovet av kvalificerad journalistik har inte minskat de senaste åren. Om Washington Posts lösning också är en lösning för krisande svenska medieföretag är mer osäkert. Till det krävs miljardärer med patos för granskning och som samtidigt är beredda att satsa tid och kapital. Ingvar Kamprad någon?