Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Göteborgstrio tolkar Barbro Hörberg på ny skiva

”Långe Bengt”, ”Frusen flicka” och ”Jag älskar en kille som ingen annan tycker om”. Nu får Barbro Hörbergs visor nytt liv tolkade av gruppen Sonika med sångerskan och musikforskaren Marita Rhedin i spetsen.
– Texterna är helt magiska och väldigt aktuella även för oss i dag.

LÄS MER: Barbro Hörberg: Med ögon känsliga för grönt

Den Göteborgsbaserade trion Sonika går i Barbro Hörbergs fotspår.

Gruppen som består av Marita Rhedin på sång, Emil Pernblad på gitarr och Jonas Liljeström på fiol, har spelat ihop i många år. 7 mars släpper de sin första gemensamma skiva "Håll alla dörrar öppna", där de tolkar kända och mer okända visor av kompositören, sångerskan och revyartisten Barbro Hörberg.

Många är säkert bekanta med sångerskans största hit "Med ögon känsliga för grönt" som spelades in i Paris dit hon flyttade 1966.

Sjunger om vanliga kvinnor

Där tog Hörberg starkt intryck av den franska sångerskan Barbara, och peppades att själv ta plats som sing-a-song-writer på den annars helt mansdominerade svenska visscenen. Yrkestrubadurernas förbund bestod till exempel i början av 1970-talet till 95 % av män.

I Barbro Hörbergs unika texter möter lyssnarna hemmafruar, uteliggare och barn. Hon tillät, vilket var unikt i samtiden, också ett kvinnligt "jag" att ta plats i visorna.

– Hon lyfter fram kvinnoperspektivet och sjunger om vanliga kvinnor som gör lite fel. Som är otrogna, tvivlar, tvekar och famlar. Och så låter hon dem bara få vara som de är, säger sångerskan Marita Rhedin.

På skivan "Håll alla dörrar öppna" tolkar trion Sonika, förutom den populära, av Monica Zetterlund tolkade, "Med ögon känsliga för grönt" även visor som ”Långe Bengt”, ”Frusen flicka” och ”Jag älskar en kille som ingen annan tycker om”.

LÄS MER: I Monica Zetterlunds fotspår

Chanson blev svensk visa

Arbetet med skivan började med en resa till Paris. Marita Rhedin, som även är musikforskare och lektor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, fick där en möjlighet att förkovra sig i den franska chansontraditionen.

Rhedin skrev redan 2011 också en doktorsavhandling om svenska litterära vistraditionen: "Sjungande berättare: vissång som estradkonst 1900–1970".

Frankrikeresan utmynnade i ny kunskap om den genuskodade visgenren och kring hur Barbara verkade som inspiration och kreativ katalysator för Barbro Hörberg.

– Visst finns det mycket fransk vemod i texterna, men det som slår mig mest är ändå hur otroligt rolig Barbro Hörberg är. Att hennes sånger är så fulla av humor, ironiska blinkningar och spänningar, säger Marita Rhedin när GP når henne under en paus i repandet med Sonika.

Vilken är din favoritlåt med Barbro Hörberg, alla kategorier?

– Då säger jag monologen "Ett hål i lakanet". Den är visserligen mer ett teaterstycke än en låt, men ändå.

Någon favoritlåt från er egen skiva?

– Oj, det är flera. Då säger jag "Gamla älskade barn", där Barbro Hörberg med sådan medmänsklighet och empati sjunger om en uteliggare. En aktuell text också för oss idag som ser uteliggare runt omkring oss dagligdags. "Sommarö" är fin också, och förstås "Med ögon känsliga för grönt".

Vad har visan för status 2020, jämfört med 1960-talets visvåg med trubadurer som Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström – och Barbro Hörberg?

– Visan lyfts fram alldeles för lite musikaliskt i dag. Attityden är närmast lite nedlåtande: "en visa kan väl alla sjunga". Visan passar inte heller så bra för stora arenaspelningar, svarar Marita Rhedin och fortsätter:

– Däremot har visan fått ett riktigt uppsving i litterära kretsar som i allt högre utsträckning uppmärksammar sånglyriken. Tänk bara på att Bob Dylan fick Nobelpriset!

Barbro Hörberg skrev under sin livstid låtar åt många kända artister, bland dem Lill-Babs, Anni-Frid Lyngstad och Lasse Berghagen. Som revyartist samarbetade hon med tidens hetaste namn, bland dem Povel Ramel och Beppe Wolgers.

2017 kom den första biografin om vissångerskan: Alexandra Sundqvists "Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt".

LÄS MER: Litteraturrecension: En klassiker som hamnat i skymundan

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.