Det finns mycket som pekar mot att människor som använder sociala medier har en väldigt bred nyhetsanvändning. De har många källor, infallsvinklar, och en bred uppsugningsyta både när det gäller innehåll och perspektiv, skriver Emanuel Karlsten.
Det finns mycket som pekar mot att människor som använder sociala medier har en väldigt bred nyhetsanvändning. De har många källor, infallsvinklar, och en bred uppsugningsyta både när det gäller innehåll och perspektiv, skriver Emanuel Karlsten.

Gå inte på lögnen att vi blir dummare av Internet

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Här är en bubbla att slå hål på: Det finns inga filterbubblor. Men jag antar att du ärför djupt instängd i din egen bubbla för att lyssna på det. Hur kan annars denna myt fortfarande leva?

Om du nu inte hänger med på begreppen är alltså “filterbubbla” något som används för att beskriva konsekvensen av att Internets algoritmer filtrerar bort information vi som individer inte vill ha. Kvar blir bara sådant som bekräftar eller stämmer in på vår egen världsbild – därav ordet filterbubbla. På senare tid har det blivit ett populärt begrepp i debatten för att förklara hur politiska val vinns, eller hur människor kan radikaliseras eller åtminstone strykas så mycket medhårs att de förlorar greppet om verkligheten. Exempelvis den konspiratoriskt lagde eller rasisten blir ännu mer övertygad, eftersom Internets informationsflöden bara bekräftar dennes åsikter.

ANNONS

Men filterbubblor finns alltså inte. Påståendet smögs fram som en del av den stora årliga rapport som universitetets SOM-institutet i Göteborg släppte för några veckor sedan. Där, på sidan femton i presentationen om “sanningar och myter om sociala medier”, dräper SOM-institutet filterbubblan som begrepp: “Inget stöd för filterbubblor eller ekokammare: människor tar del av ett brett nyhetsinnehåll via sociala medier“

När jag ringer upp författaren, medieforskaren Annika Bergström, bekräftar och förklarar hon att det finns ännu bredare stöd i de intervjustudier Göteborgs universitet gjort. Hon menar att det “finns mycket som pekar mot att människor som använder sociala medier har en väldigt bred nyhetsanvändning. De har många källor, infallsvinklar, och en bred uppsugningsyta både när det gäller innehåll och perspektiv”.

Det vore väl konstigt annars. Tänk bara på dig själv, hur mycket mer du vet idag. Vi lagar fler olika typer av mat – för att vi kan googla på alla recept. Vi vet mer om svårigheter i vår närhet och i världen, och vi får nyanser i rapportering direkt från makthavare, istället för genom mellanhänder.

Så finns inga problem? Peter Dahlgren forskar på hur människan väljer fakta utifrån politiska övertygelser. Han menar att filterbubblor inte förklarar samhällets polarisering, men däremot att de som redan hade extrema åsikter om till exempel samhällets kollaps kan ha fått förstärkande effekt på grund av Internet. Det vill säga; de extrema har inte blivit fler på grund av internet, men de kanske syns tydligare.

ANNONS

Det verkar alltså som att samhällets kollapsminoritet än en gång bedragit allmänheten. Genom att vara högljudd och störig har den tvingat etablissemanget att hitta en orsak och förklaring. Så blev Internet syndabock och filterbubblan dess diagnos.

Vad som däremot är sant är att människan alltid har älskat att fördjupa och förlora sig i nya intressen och hobbys. Sant är kanske också att vi har lättare att göra det nu än tidigare – på gott och ont. Men sådant har vi tidigare kallat nörderier, tunnelseende eller intressegrupper.

Aldrig filterbubblor.

ANNONS