Gävlebocken invigs varje år under pompa och ståt. Senast 2016 blev den helt nedbränd.
Gävlebocken invigs varje år under pompa och ståt. Senast 2016 blev den helt nedbränd. Bild: Pernilla Wahlman / TT

Gävlebocken tar fram vår inre pyroman

Gävlebocken som twittrar om sin egen överlevnad har blivit ett julfenomen. Gävle kommun spelar på vårt behov av att se saker brinna, skriver Sanna Samuelsson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Gävlebocken har sedan flera år ett eget Twitterkonto med presentationen ”Jag är världens mest kända halmbock, gillar jul och har svårt för tändstickor.” Varje dag under julen läggs poster ut skrivna från bockens perspektiv med peppiga hashtags som ”#staysafe” och ”#stillgoingstrong”. Fram träder en tapper martyr, som beklagar sig över sin egen utsatthet för pyromaner, men också retsamt vickar på halmstjärten.

Om man läser Gävle kommuns genomgång av bockens öde, eller bockarnas, för det är egentligen två, ser man att traditionen att bränna den är lika gammal som att uppbyggnaden varje jul. Och bocken blir inte bara uppeldad, den blir vandaliserad, nerhuggen och rammad av raggarbilar. Den mest avancerade incidenten får ändå sägas ha ägt rum 2009, då övervakningskamerorna runt bocken hackades samtidigt som attacken ägde rum, för att skydda gärningsmännen.

ANNONS

Det årliga brännandet har satt staden på kartan, på ett sätt som ingen halmbock ensam skulle kunna göra.

Senast den stora bocken brändes ner var 2016, men i år står den än så länge. ”#Imasurvivor” twittrar bocken trotsigt. Men det är tvetydigt om Gävle kommun verkligen vill skydda bocken helt och fullt. Det årliga brännandet har satt staden på kartan, på ett sätt som ingen halmbock ensam skulle kunna göra. Sedan nittiotalet sänder de också en livestream av bocken på VisitGävle:s hemsida, som en slags väntan på, vad? Att gnistan ska tändas? Annars händer inte mycket på den strömmen från Gävles innerstad, kan jag avslöja.

LÄS MER:Sorgen tar sig ut ur boksidorna och in i kroppen

Att bränna något har inte bara kriminella konnotationer, utan är också en metafor för årets slut och början. Och Gävles julbock minner om våra gamla, inte lika trevliga jultraditioner. Julbocken var en skrämmande figur, en föregångare till jultomten. Bockens koppling till djävulen är ingen slump. Tanken var från början att den skulle skrämma de som fick besök av ett julupptåg, i sällskap av ett menageri av julfigurer, till att ge dem gåvor. Men användes också för att skrämma barn till att vara snälla. Den obehagliga brummande bocken i Elsa Beskows ”Petter och Lottas jul” är svår att glömma.

Gyllene står den där, en respektabel symbol för turiststaden Gävle och ett potentiellt offer för det oregerliga folkets pyromana tendenser.

Men i dag är bocken snarare offer än förövare. Gyllene står den där, en respektabel symbol för turiststaden Gävle och ett potentiellt offer för det oregerliga folkets pyromana tendenser. Den franska författaren och filosofen Georges Bataille skrev i sitt försök till en bok om politisk ekonomi, ”Den fördömda delen”(översatt till svenska av Johan Östberg 1991) om hur mänskligheten har ett energiöverskott, och därför har ett inre behov av förslösande eller förstörelse. I en märklig men intressant logik, som jag förstås förenklar grovt här, förklarar detta både katastrofala krig och människooffer. Men lösningen är inte att använda energin mer effektivt, utan snarare att låta den slösas bort genom skenbart meningslösa aktiviteter, som konst eller lek. Eller möjligen ett brännande av en julbock?

ANNONS

LÄS MER:Nyss var vi alla bönder

För någon vecka sedan dök namninsamlingen ”Gävlebocken borde brinna” upp på sajten Skiftet, som hövligt bad Gävle kommun att själva bränna sin julbock på ett säkert sätt, för den corona-deprimerade befolkningens nöjes skull. ”Vi uppmanar Gävle kommun att dra sitt halmstrå till stacken och göra det enda rätta - för nationens bästa!”. För något som är skrivet med glimten i ögat är det också otroligt samtida. Ingen vill själv ta risken att tutta på bocken, men ett upprop på internet kan man alltid skriva på.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS