Det spreds som en löpeld i släktforskar- och hembygdsentusiastkretsar. Bland spårvagns- och ångbåtsfantaster, bland alla samlare av egendomliga biografiska upplysningar rörande göteborgska stinsar eller apotekare. Bland de älskvärda och knappologiska entusiaster som ägnar sina dagar åt att fundera över territorialindelningen för kyrkoförsamlingarna i Majorna efter år 1868.
Men egentligen gäller det ju oss alla.
Kungliga biblioteket har alltså låst upp sina digitaliserade dagstidningar för internet!
Till följd av coronahotet kan vem som helst sitta hemma och läsa – till exempel vad GP skrev inför Björn Borgs Wimbledonfinalen mot Ilie Nastase i juli 1976.
(Hela världen visste att Nastase skulle vinna.)
Jag har ägnat en betydande del – en rentav osunt stor del – av mitt yrkesliv åt att läsa gamla dagstidningar. Det kan förefalla jolmigt. Själva poängen med en dagstidning är ju att den ska ägna sig åt dagen – eller gårdagen, på sin höjd.
En snabb gallup bland de mer normala segmenten av min vänkrets visar att majoriteten levt i tron att man sedan länge i princip har kunnat googla hela den svenska dagspressen.
Så är det alltså inte.
Det är därför förra veckans nyhet är så fantastisk.
Kungliga biblioteket (KB) i Stockholm har ägnat många år att digitalisera svenska dagstidningar från i princip 1600-talet till nutid. Det är en herkulisk arbetsuppgift. Originaltidningarna – en omistlig del av det svenska kulturarvet – ligger i en hangar i Bålsta.
Det har länge funnits flera olika icke-digitala lösningar – framför allt diverse varianter av mikrofilm. Varje universitetsbibliotek i Sverige har haft en sal med oändliga hyllor av vita pappboxar innehållande celluloidrullar. Längs väggen har man kunnat iaktta en liten kader, vanligen flintskalliga, entusiaster som suttit och vevat.
Det har varit oändligt mycket lättare med mikrofilm än att bläddra i inbundna gamla tidningslägg. Men det har inte varit digitalt sökbart.
Det var alltså en revolution när dagstidningarna för några år sedan började göras digitalt tillgängliga. Tyvärr fanns det en upphovsrättslig komplikation som blockerade nästan hela det svenska 1900-talets presshistoria från internet. Enbart på ett fåtal magiska och ”upplåsta” datorer, placerade på universitetsbiblioteken, har man kunnat nå allt material.
Nu är alltså allting – på grund av coronakrisen – upplåst.
Det gäller att passa på. Digitaliseringen är ingalunda komplett. I GP:s fall finns det till exempel ett inte obetydligt glapp under perioden 1905-1965.
Sedan är det självfallet så att ingen digital presentation någonsin kan mäta sig med hur det är att verkligen bläddra i en äkta gammal papperstidning – den sträva trycksvärtan under fingrarna, de sköra hundraåriga bladen.
När GP fyllde 150 år – år 2009 – tillbringade jag nästan ett år i GP:s källare, läsande tidningar från 1859 och framåt. Det var underbart. Därtill hade jag att ställning till allmänna fynd från GP:s historia. Ibland kom Peter Hjörne kånkande på någon mystisk låda som han funnit i GP-husets katakomber. Dessa lådor kunde innehålla allt från Harry Hjörnes gamla askfat till 800 bilder från 1967 års luciakvalifikationstävling.
I en låda låg en urgammal inbunden årgång av Fantomen.
Vid ett tillfälle råkade jag glömma några varma kameralampor påslagna och var därmed ytterst nära att elda upp Göteborgs-Postens historia. Men jag kom undan med en svag brandrök och en kraftig utskällning från fastighetsavdelningen.
Ibland hittade jag också små hundratioåriga meddelanden från sedan länge döda kolleger. På en gulnad lapp stod textat med blå fettkrita:
”Säg till Johansson att lämna tillbaka denne clichén.”
Jag satt en stund med lappen i handen och begrundade detta kärva budskap genom seklet.
Sedan lade jag tillbaka lappen. Vilket sekel som får Johanson komma förbi och läsa den.
Några söktips:
För varje sökord presenteras staplar över antal publiceringar för respektive år. Vid en allmän sökning presenteras också alla digitaliserade träffar i alla digitaliserade tidningar. Det går alltså att få en uppfattning om hur hett ett ämne har varit.
• Jämför sökorden ”Blåvitt”, ”Gais” och ”Häcken” i GP
• Följ vägen till det svensk VM-bronset i fotboll 1994.
• Hur presenterades några tidiga demokratikämpar, som Frigga Carlberg och Kerstin Hesselgren, i GP?
