Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Finansministern styr över kulturen

För alla som tvivlat på vem som har den egentliga makten i Kultursverige kom svaret på onsdagen när public service-propositionen presenterades. Kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth förklarade att licensfinansieringen blir kvar de kommande sex åren. Det hon egentligen sa var: landets kulturminister heter Anders Borg.

Tillsammans med de övriga allianspartierna hade Adelsohn-Liljeroth bestämt sig för att licensfinansieringen skulle bort. Partier som tidigare trilskats hade vänt i frågan. Licensen skulle ersättas av en avgift som skulle tas in via skattsedeln ungefär som begravningsavgiften. Det var bara ett problem. Finans­departementet var inte informerat. Anders Borg hade inte sagt ja. Och då spelar det ingen roll om kulturpolitiker av alla tänkbara kulörer vill förändra ett befintligt system. Finansministerns ord väger tyngst.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

”Det har funnits olika uppfattningar, det är ingen hemlighet. Finansministern tyckte annorlunda, allting är en förhandlingsfråga”, säger Folkpartiets mediepolitiske talesperson Ulf Nilsson. Man hade ju annars kunnat tänka sig att ett system där tio procent av befolkningen fuskar, ett system som tar marginell hänsyn till att tekniken förändrats de senaste decennierna hade gjort sitt. Nu blir det inte så.

Flera viktiga markeringar finns i propositionen. Regeringen sätter ett oväntat tidigt slutdatum för nedsläckningen av det analoga radionätet. Om allt går som det ska upphör sändningarna redan 2022, därefter kan samtliga analoga radiomottagare förpassas till valfritt radiomuseum. I grunden bra, det är trångt i nätet, en digitalisering av marknätet är nödvändig på sikt.

SVT får stramare tyglar när det gäller kommersiella samarbeten. Större insyn, strävare sponsringsregler, förbud mot produktplacering. Allt detta utmärkt.

Vad mer? Regeringen säger nej till SVT:s vd Eva Hamilton som varit oväntat offensiv och offentlig i sina ambitioner att försöka slå ihop SVT och UR. Tvärtom förstärks UR:s position genom ökade anslag på 50 miljoner om året. UR ska få ”en mer strategisk roll”. Att det skulle finnas åtskilligt att vinna på en sammanslagning torde stå bortom allt rimligt tvivel, uppenbarligen var regeringen inte beredd att ta den proteststorm en sammanslagning hade lett till.

Till sist förhandsprövningen. Public service-bolagen måste framöver invänta ett godkännande från regeringen innan nya permanenta programtjänster inrättas. Alltså, politiker ska sitta och säga ja eller nej till journalistisk utveckling. Det rimmar, som alla förstår, rätt illa med allt tal om frihet, oberoende och armlängds avstånd.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.