Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hynek Pallas vill att kultursektorns villkor ska diskuteras snarare än konstens innehåll. Bild: Jurek Holzer / SvD / TT
Hynek Pallas vill att kultursektorns villkor ska diskuteras snarare än konstens innehåll. Bild: Jurek Holzer / SvD / TT

Hynek Pallas: Filmkonst måste få existera utanför det mätbara

Ett Imdb för jämställdhet eller A-märkt film säger ingenting om konstens kvalitet, ändå är det där fokus ligger. Men att villkoren och ersättningarna inom kultursektorn försvagat kritikens roll verkar ha gått Filminstitutet och algoritmryttarna förbi, skriver Hynek Pallas.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Vad är kritik och vad har vi kritiker till? Eftersom frågan, förutom att hänga samman med vad det innebär att vara människa, även rör existensberättigandet för mitt yrke så tänker jag väl på den mer än de flesta.

Som när sajten Valuecine lanserades i början av sommaren. Ett ”Imdb för jämställdhet”, en databas som ger film- och tv-tips utifrån värderingar. AI-verktyget bakom tröskar igenom filmer efter snittålder, hur många män och kvinnor som förekommer samt något som kallas för ”smilfaktor”. Hur mycket respektive kön ler.

Den här sortens mätning och vägning framställs alltid – eller i alla fall sedan introduktionen av den så kallade A-märkningen 2013 – som ett komplement. En harmlös guide till kosher kulturkonsumtion. A-märkningen, som stöttades av Svenska Filminstitutet, utgick ifrån det så kallade Bechdeltestet. Pratar två kvinnor med varandra i mer än en minut om annat än en man? Hurra! Filmen smörjer goda värderingar.

Avhandlingarna och recensionerna där vi även diskuterar normer ger heller inte ”svar”. Det är ett prövande. Människor är kritiskt reflekterande, vi måste vara det för vår överlevnad.

Mått av denna typ säger nu inget om kvalitet. De skapar däremot tanken att konst kan kravmärkas och har en innehållsförteckning. Film är ett exempel på motsatsen: Bechdeltestet bygger på något man kan läsa sig till i manus, men konstformen är multimedial och begränsas inte till ordet. Valuecines grundare beklagar sig i DN (24/6) över att verktyget inte är spetsigare: ”vår vision är att kunna hitta stereotyper på ett mjukare sätt men det har vi inte lyckats med än”. Det kommer de aldrig att göra. För hur gärna värdegrundskapitalisterna än vill så finns ingen formel för detta.

Det finns däremot humaniora och kritik. Avhandlingarna och recensionerna där vi även diskuterar normer ger heller inte ”svar”. Det är ett prövande. Människor är kritiskt reflekterande, vi måste vara det för vår överlevnad. Konsten är en plats där detta har ett utrymme bortom de pekpinnar och hjälpmedel som underlättar livet i samhället. I kulturen leker och utvecklas vi utanför det mätbara. Låt oss kalla det för den sista magin i en avförtrollad värld.

Gör tankeövningen att någon lanserar en sajt som mäter värderingar i litteratur, måleri eller teater på basis av ”smilfaktor”. Kritikerna skulle rycka ut kabeln till internet.

Filmen har sedan sin födsel ansetts kraftfull. Förledande. Belagts med censur och använts som propaganda. Det är en anledning till att den ska tämjas eller förmedla samtidens rättesnöre. Men gör tankeövningen att någon lanserar en sajt som mäter värderingar i litteratur, måleri eller teater på basis av ”smilfaktor”. Kritikerna skulle rycka ut kabeln till internet.

Till skillnad från filmfolket har de fortfarande värdighet. Här hörs, precis som när det i våras framkom att hälften av de sökande till Filminstitutet känner sig politisk styrda, få invändningar. Så är ju syftet gott! Man har mångfald i blick!

Visst. Låt oss diskutera mångfald. Som att villkoren och ersättningarna inom kultursektorn gör det till en aktivitet för den som har pengar eller accepterar en osäker tillvaro. Som att andelen filmkritiker sjunker. Lokaltidningar även på större orter har ersatt sina kritiker med TT:s. Hur duktiga dessa än må vara är så innebär det en likriktning av filmkritiken i stora delar av landet.

Tyvärr tycks varken Filminstitutet eller algoritmryttarna ha ett skvatt att säga om denna kulturmångfaldens kalhuggning.

Läs fler texter av Hynek Pallas:

LÄS MER: Afrofuturismen riktade blicken mot rymden

LÄS MER: Filmerna om framtiden dolde den mörka historien

LÄS MER: På 70-talet var klimathotet sience fiction

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.