Fem broar som gjort avtryck i kulturen

Broar har ständigt symboliserat vänskap och nystart. Nu vinkar göteborgarna hejdå till den gamla trotjänaren Göta älvbron som har fört Hisingsbor till fastlandet och vice versa sedan 1939. Johanna Andersson skriver om fem verkliga och mytomspunna broar som gjort avtryck i kulturen.

ANNONS
|

På söndag invigs den nya Hisingsbron. Broar har sedan gammalt varit platsen där orden kan möta stålet. I Thomas Hardys klassiker ”The Mayor of Casterbridge” används två broar som symbolik för det som samhället misslyckanden. I Ernest Hemingways ”För vem klämtar klockan” ska Robert Jordan spränga en bro, och nobelpristagaren Ivo Andric använder en bro för att sammanfläta historien av två olika etniska grupper.

Iain Banks roman ”The Bridge” gestaltar bygget av Forthbron som är en järnvägsbro över Firth of Forth i Skottland, väster om Edinburgh. Romanen följer Alex som är en ingenjör som krockar med sin bil medan han ser på bron. Hans alter ego John Orr lever samtidigt på en fiktiv kopia av bron.

ANNONS

Den brittisk-amerikanska krigsfilmen ”En bro för mycket” som är baserad på Cornelius Ryans bok med samma namn skildrar den allierade operationen Market Garden under andra världskriget 1944.

Broar markerar inte alltid vänskap och samarbete, utan kan ibland även symbolisera det rakt motsatta och har därför olika symbolisk laddning vid olika tillfällen.

I listan nedan kommer några av de mest kända broarna i kulturen.

Världens mest kulturella broar
Bild: Andy Kropa

Spionernas bro

grade crossed
Dramathrillern ”Spionernas bro” med originaltiteln ”Bridge of spies” från 2015 handlar om U-2 affären då ett amerikanskt övervakningsplan blev nedskjutet under ett spionuppdrag över Sovjetunionen. Steven Spielberg har regisserat filmen vars namn anspelar på Glienicker Brücke som under kalla kriget gick över den gränsbildande floden Havel mellan Västberlin och Potsdam i Östtyskland. Austin Stowell spelar piloten Gary Powers vars spaningsplan skjuts ner över Sovjetunionen och Tom Hanks spelar advokaten James Donovan som kallas in för att förhandla om hans frihet.
Världens mest kulturella broar
Bild: Remy de la Mauviniere

Pont Neuf

grade crossed
Pont Neuf som betyder ”nya bron” på franska är en av de äldsta bevarade broarna över floden Seine i Paris. Den invigdes 1607. Filmen ”De älskande på Pont-Neuf” (1991) spelades in här och gestaltar huvudpersonerna Alex och Michèle under de två år som deras kärlek spirar på bron. Michèle lider av en ögonsjukdom som är på väg att göra henne blind.
Världens mest kulturella broar
Bild: Betsy Vereckey

Ponte dei Sospiri

grade crossed
Ponte dei Sospiri eller ”Suckarnas bro” i Venedig invigdes 1603 och är ritad av arkitekten Antonio di Bernardino Contino. Den elva meter långa bron ledde från domstolen i Dogepalatset över kanalen Rio di Palazzo till det gamla fängelset. Det är Lord Byron som anses vara upphovsman till namnet. Bron är också med i filmen ”Suckarnas bro” från 1925.
Världens mest kulturella broar
Bild: Björn Larsson Ask/SvD/TT

grade crossed
Den 51 år gamla men aldrig bortglömda låten ”Bridge over troubled water” (1970) är Simon och Garfunkels femte och sista studioalbum. Paul Simon skrev den välkända titellåten på gitarr. Albumet nådde Billboard-listans förstaplats och låg där under 10 veckor. Tommy Körberg var först med att spela in låten på svenska under titeln "Som en bro över mörka vatten" och Nanne Grönvall spelade in den med text på svenska 2007 på albumet ”Jag måste kyssa dig”.
Bild: Johan Nilsson/TT

Öresundsbron

grade crossed
Tv-serien ”Bron” utspelar sig på nordens kanske mest omtalade bro. Öresundsbron invigdes i juli år 2000 och har sedan dess förenklat mötet mellan svenskar och danskar på de båda sidorna av sundet. Svensk-danska kriminalserien ”Bron” började sändas på SVT 2011 med Sofia Helin i huvudrollen som Saga Norén. Fjärde och sista säsongen kom 2018. ”Bron” har också fått flera remakes: ”The bridge”, som utspelar sig på gränsen mellan Texas och Chihuahua och ”The tunnel” - om gränsen mellan Frankrike och England.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS