Journalisten, författaren och aktivisten Maria-Pia Boëthius, född 1947, ägnar sin nya bok, Vitt och rött. Billies första krig åt att undersöka hur hennes mammas berättelser om sin barndom på Karelska näset kan länkas samman med släktens och Finlands historia.
Tidigare undanskymda fakta får kasta ljus över motstridiga myter och ge en förklaring till varför Billie, författarens kärleksfulla och idealistiska mor, ända till sin död, efter ett halvt sekel i Sverige, orubbligt höll fast vid att det blodiga finska inbördeskrigets vita (konservativa) segrare var sanna frihetshjältar i en ädel kamp mot den evigt hotande kommunismen.
Billie föds 1915 i det tvåspråkiga kust- och järnvägssamhället Björkö/Koivisto (numera den ryska staden Primorsk). Pappan är ingenjör vid järnvägen. Familjen bor i en trivsam trävilla, har såväl barnsköterska som hembiträde och idkar ett livligt umgänge med likasinnade i trakten. Men den trygga borgerliga provinstillvaron rämnar 1918, under det grymma inbördeskrig som splittrar Finlands befolkning i två oförsonliga grupper – vita (konservativa) och röda (socialister) – i samband med landets nyvunna självständigt, efter den ryska revolutionen.
Mycket ryms i denna lilla bok på 150 sidor, där livfulla fragment ur Billies berättelser om barndomen och familjehistorien interfolieras av tillrättalägganden och fakta – som kan vara nog så dramatiska. (Inte kunde jag ana att den radikalt modernistiska finlandssvenska poeten Gunnar Björling var en av dem som med viss entusiasm deltog i inbördeskrigets slaktande av »röda« landsmän.)
Vitt och rött är en viktig bok, som med goda berättelser och intressanta fakta väcker tankar om hur en familjs historia kan ärvas och förvaltas. Kan den stärka vår självkänsla och kampvilja? Kan den hindra oss från att fatta förhastade beslut när nya vindar blåser? Kan den bli allmängiltig genom att berättas?
