Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Mattias Hagberg

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

För att klara klimatkrisen måste vi ifrågasätta kapitalismen

Diskussionen om livsstilsval är ytlig och leder inte särskilt långt. Nej, om vi ska förstå klimatkrisen måste vi ifrågasätta hela samhället. Det menar Mattias Hagberg.

Klimatdebatten går på repris – lika förutsägbar som vanligt. Nån ska sluta flyga, nån annan ska börja odla potatis i en hink på balkongen. Ja, det finns till och med de som vill blåsa på med mer fossilt bränsle för att rädda världen, allt enligt en alldeles egen och skruvad logik: mer konsumtion ger bolagen större vinster som de kan investera i grön teknik. Man gäspar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Allt handlar, som vanligt, om skuld och ansvar, om det individuella. Som om det bara fanns en enda fråga som behöver svar: Vem är mest skyldig, du eller jag. Jag tror att det är precis tvärtom. Vi måste bortom den enskilda människan och hennes val i vardagen. Ja, mer än så. Vi måste bortom det mänskliga.

LÄS MER: Respekt är nyckeln för att förstå våldet

Det är, med andra ord, dags att drämma några volymer av Karl Marx i bordet. Inte nödvändigtvis för att han har rätt i allt (det har han inte) utan för att han en gång hade en lysande och helt avgörande idé. Karl Marx strök individen och hennes skuld ur analysen. Han ville inte ens moralisera över kapitalisterna och deras girighet. Nej, den enskilda människans moral la han åt sidan och beskrev även kapitalägarna och fabrikörerna som offer. Boven var aldrig människan utan systemet – kapitalismen.

I debatten om klimatet har det blivit populärt att tala om antropocen, människans tidsålder. Det är ett suggestivt ord som fångar den tid vi nu lever i med dess djupa och långtgående förändringar i planetens geologi. Men ännu hellre borde vi tala om kapitalocen, kapitalismens tidsålder. Det är nämligen först när vi förstår vårt ekonomiska system som vi kan förstå vår belägenhet, på riktigt.

Grundproblemet är inte de val vi människor gör varje dag. Nej, det grundläggande problemet är kapitalismen som sådan. Så här ligger det till: Hur vi än vrider och vänder oss lever vi i en ekonomisk ordning som alltid premierar expansion och omsättning före alla andra hänsynstaganden. Kapitalismen kräver ökad resursförbrukning för att överhuvudtaget kunna överleva. Downsizing är liksom inte ett alternativ.

LÄS MER: Lyckad förening av klimatpolitik och tonårsångest

Karl Marx såg detta, och det var därför han valde bort skulden. Han skrev att kapitalägarna bar kapitalismen som en karaktärsmask. Personen bakom masken kunde se ut på många olika sätt, men i sin funktion som kapitalist var hen tvungen att sträva efter att minimera sina utgifter och maximera sina inkomster för att skapa vinst. Ingen hade något annat val än att spela med om de överhuvudtaget ville överleva.

I dag är vi alla där. Kapitalismen har inte längre någon utsida, den har penetrerat var enda tum av våra liv. Nästan allt är marknad. Visst kan man välja bort en massa saker – flyg, kött, bil – men samhället som sådant är det svårare att smita från. Nej, ska vi klara klimatet måste vi ge oss på kapitalismen. Det är absolut nödvändigt med stora inskränkningar i våra fria val på marknaden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.