Huvudkaraktären Rue (Zendaya) och Jules (Hunter Schafer) i tv-serien ”Euphoria”.
Huvudkaraktären Rue (Zendaya) och Jules (Hunter Schafer) i tv-serien ”Euphoria”. Bild: Photograph by Eddy Chen/HBO

”Euphoria” är precis vad generation z behöver

Alldeles för länge har generation z sondmatats med ytliga feel-good-serier, som om producenterna inte litar på att unga kan hantera annat. Men “Euphorias” genomslag visar på motsatsen, skriver GP:s Nina Morby.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Utmärkande för oss födda i mitten av 1990-talet, alltså generation z, är att vi är individualister som värderar sociala olikheter. Vi är solidariska, förespråkar antirasism, feminism och bryr oss om klimatet, heter det. Vi är också den första generationen som växt upp med smarta telefoner, sociala medier och ständig tillgång till wifi.

I Sam Levinsons tv-drama “Euphoria”, som nyligen haft sin andra säsongsavslutning, sätts denna generation under lupp. Det går inte att påstå annat än att Levinson satt en ny ribba för samtida generationsskildringar. Därtill har en streamingjätte, denna gång HBO Max, lyckats med det sällsynta i att leverera ett tv-drama utan att det slutar i plattityder och moralism.

ANNONS

Läs mer: Sanna Samuelsson: Kriget tvingar konstvärlden att vara politisk på riktigt

“Euphoria” följer en handfull tonåringar i en vanlig amerikansk medelklassförort. Huvudkaraktären heter Rue (spelad av Zendaya), och har precis kommit tillbaka från rehab i det allra första avsnittet. Hon faller genast tillbaka i narkotikamissbruket, och försöker halvhjärtat hitta en mening med livet som överträffar drogrusets eufori. Vissa avsnitt bryter av mot den vanliga kronologin och fungerar i stället som personporträtt för någon av karaktärerna, och tittaren får en generös förståelse för varför personen antingen själv mår skit, tar ut sin skit på omgivningen eller både och. Serien går i moll, med få avvikelser.

Men “Euphoria” är ingen skildring av missbrukets förödelse, eller psykisk ohälsa för den delen heller. Det är en serie om att växa upp under alla de villkor som generation z behövt förhålla sig till. Om samtiden och alla de mörka rum som är del av den: läckta sexvideos, porr, drogberoende, maktutövning och förtryck. Invirat i en scenografi så vacker att varje sekund hade kunnat ramas in och sättas upp på väggen.

Det förvånar mig att serien inte har fått mer utrymme på svenska kultursidor. Det säger dock inget om dess genomslag. ”Euphoria” är den mest omnämnda serien på Twitter detta årtionde. Nyligen meddelade HBO att serien är den mest strömmade efter Game of Thrones.

ANNONS

Läs mer: Johannes Björk: Vi behöver en roman som speglar den globala krisen

Vart jag än vänder på mig sociala medier syns spår av serien, vars hängivna fans bildat ett eget community. På TikTok trendar hashtagen #Euphoriachallenge där personen bakom kameran mimar osminkad till Bea Millers “Feel something”, för att i nästa sekund ha förvandlat sitt ansikte efter den euphorianska sminkningen, med en eyeliner tänkt att gå till historien.

Det är ingen slump att just låten “Feel something” associerats med serien. Alldeles för länge har generation z sondmatats med grunda feel good-serier (”Emily in Paris”, ”Sex education”, ”Familjen Bridgerton”). Det är som om filmskapare trott att en verklighetsflykt in i ett färgsprakande kuddrum är vad vår generation vill ha. Alternativt det enda vi klarar av.

“Euphorias” genomslag visar på motsatsen: Vi må vara en generation som aldrig öppnat en bok, men likväl dras vi till smärtan hos dramats karaktärer, om inte annat för att vi kan hitta igenkänning i vår egen.

Att vakna upp med ännu en push-notis om bombade byggnader, dystra klimatrapporter och högerextremism kräver kultur som ger resonans för känslorna det väcker. Vi ville känna något, och vi fick “Euphoria”. Det är bara att tacka för förtroendet.

ANNONS

Läs mer: Maria Hymna Ramnehill: Vi behöver en ny roman som kan skildra vår tid

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS