Ett nät av svartsjuka

I sin autofiktiva romandebut ger Johanna Frid röst åt de förbjudna känslor som frodas i de sociala mediernas tidevarv. Cecilia Nelson har läst en sanningssökande och säregen bok.

ANNONS

Kärlekshistoria, samtidsskildring, sjukdomsanalys – Johanna Frids autofiktiva roman Nora eller Brinn Oslo brinn är allt detta på en gång. Delar av innehållet, språket och även titeln känns igen från Familjeepos (-17), den uppmärksammade diktsamling Frid skrev tillsammans med Gordana Spasic.

LÄS MER: Ensamhet staplas på ensamhet i Familieepos

Nora eller Brinn Oslo brinn är en mycket litterär text som befinner sig i en diskussion med andra verk genom såväl öppna referenser som dolda citat. Språket spelar en central roll för att skapa ett mångskiktat rum för känslor och upplevelser som gränsar till det outhärdliga. Det infantilt hämningslösa samlever med en analytisk vuxenröst, danskan faller svenskan i talet mitt i en mening för att strax stämma möte med engelska eller norska.

ANNONS

Ofta fungerar de sömlösa språkväxlingarna som transponeringar av stämningslägen som kan förstärkas, eller tämjas genom ironins distansering. Särskilt danskan får göra tjänst när det rått vulgära och de mest pinsamma känslorna ska gestaltas. En fin svart humor blir den laddade berättelsens pysventil.

Historien utspelar sig i både Sverige och Danmark. Den svenska jagpersonen Johanna Frid är tillsammans med danska Emil som hon har svårt att se eftersom han är så ”lysande, bländande”. När hon inser att han fortfarande har kontakt med sin norska exflickvän Nora drabbas hon av en svartsjuka som slår över i hat och som gör henne besatt av Noras nätpersona. I Johannas blick blir Nora underskön och lycklig, älskad av alla, i synnerhet av sin mor, en person som även hon blir föremål för jagets omättliga intresse.

I Familjeepos problematiseras familjen som närvaro och isande bortavaro. I Nora eller Brinn Oslo brinn återkommer temat som ett tomrum kring vilket historien vrider sig i allt snabbare tempo. Det blir tydligt att huvudpersonen har ett dunkelt behov av de hemsökelser hon uppfattar att Nora utsätter henne för. Hon är medveten om att hon passerat en gräns och försöker hitta fotfäste i litteraturen. Var det inte i själva verket rätt av Charlotte Brontës Mr Rochester att spärra in sin hustru, ”den tokfan”? Och vem var det egentligen som var död i Henry James skräckroman Skruvens vridning? Den som hemsöker eller den hemsökta? ”Jag visste inte längre var gränsen mellan Nora och mig gick, denna dunkande längtan.”

ANNONS
Flerspråkig. Nora eller Brinn Oslo brinn är skriven på både danska, svenska, engelska och norska.
Flerspråkig. Nora eller Brinn Oslo brinn är skriven på både danska, svenska, engelska och norska. Bild: Jennifer Sameland

Svartsjukan är inte det enda romanjaget har att kämpa med. Det visar sig att en svåruthärdlig mensvärk är utbredd endometrios, vilket skapar ett lidande som samhället degraderar och osynliggör under etiketten ”kvinnosjukdom”. Sjukdomen gör att den redan hyperkritiska blick jaget riktar mot sig själv intensifieras.

LÄS MER:Mästerligt om en flickas uppväxt

Med sitt obönhörliga sanningssökande och sin säregna språkbehandling tillför Johanna Frid ny energi till den svenska samtidslitteraturen. Tyvärr har förmodligen flerspråkigheten en avskräckande effekt på en del läsare, men den som utmanar sig själv får en ovanligt givande läsupplevelse i utbyte.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS