Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I Erik Bengtssons essä om socialdemokratin som slutade vara svensk är Henrik Berggren och Lars Trädgårdhs bok
I Erik Bengtssons essä om socialdemokratin som slutade vara svensk är Henrik Berggren och Lars Trädgårdhs bok "Är svensken människa?" en viktig del. Bild: Janerik Henriksson, Nordstedts, MPIfG

Erik Bengtsson: Erik Bengtsson: Berggrens bok är inte en halmgubbe – utan ett tecken i tiden

Lundahistorikerns svar till Henrik Berggren i debatten om socialdemokratin som slutade vara svensk: Hävdar inte att deras bok orsakat nationalism.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Henrik Berggren delvis välkomnar, delvis avfärdar min kritik av analyserna som han och Lars Trägårdh fört fram i den inflytelserika boken "Är svensken människa?" (2006). Jag skulle dock vilja hävda att de drag i min kritik som han välkomnar, och de som han avfärdar, hänger ihop. Berggren uttrycker själv förvåning över att den kritik som jag framför, som betonar materiella aspekter och sociala konflikter för att förklara framväxten av det svenska välfärdssamhället, inte kommit förrän nu, 13 år efter publiceringen av boken.

LÄS MER: Så slutade socialdemokratin att vara typiskt svensk

Och det är väl just där som jag vill förklara också den kritik som Berggren avfärdar. Han menar att jag ”orwellskt” lägger ”alliansens lågskattepolitik på våra axlar”, och gör Berggren och Trägårdh till ”halmgubbar”. Men i min essä hävdar jag förstås aldrig att deras bok orsakat vare sig nationalism eller lågskattepolitik. Vad jag hävdar är att dess fokus på nationell kontinuitet och nedbetonande av sociala konflikter och traditionell politik, passat utmärkt väl in denna tidsanda.

LÄS MER: Replik: Varför ska vi göras till halmgubbar i Erik Bengtssons projekt?

Vad jag kritiserar är alltså minst lika mycket mottaganden av Berggren och Trägårdhs bok – märkligt renons på kritik, just som Berggren själv konstaterar – som boken i sig. Vad gäller framväxten av det svenska välfärdssamhället har "Är svensken människa?" bidragit med ögonöppnande jämförelser, och en fascinerande djuplodning i ”statsindividualismens” idéhistoria. Men för att förklara genomslaget för egalitära normer i Sverige, måste andra, eller åtminstone fler, faktorer till.

Att i detta projekt kritisera Berggren & Trägårdh, vars tolkning har fått starkt genomslag, och diskutera förhållandena under vilka receptionen av deras bok blev så okritisk, har inte med ”halmgubbar” att göra. Istället är en saklig kritik – som också skiljer på en bok och dess mottagande – en nödvändig del av diskussionen för att främja förståelsen av den svenska jämlikheten, dess ursprung, orsaker och utveckling.

Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet