Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En lögn är fortfarande en lögn, Demirbag-Sten

I sin ursprungliga text skrev Dilsa Demirbag-Sten: ”När vänsterdebattörer, med en viss koncentration till landets kultursidor, utan att blinka talar om Jan Björklunds skolpolitik som fascistisk, slutar jag att läsa.”

För det första: det citat hon nu återger återfinns fortfarande inte på någon kultursida utan i en liten kulturtidskrift.

För det andra: det står, som alla själva kan läsa, inget om fascistisk skolpolitik i citatet från Mana (och artikeln handlar om vikten av att inte glömma eller förvanska historien, och inte om skolan).

För det tredje: det hon skakat fram är en enstaka artikel och det skulle inte ens om det Demirbag-Sten påstår om den vore sant, bevisa att en åsikt framförts av många personer i många olika publikationer, vilket är vad hon påstått.

En lögn är fortfarande en lögn, oavsett med vilken storvulen grandezza och falska bevis man upprepar den.

Och så introducerar hon ännu en osanning. Jag har aldrig ”försvarat flumskolan mot varje kunskapskrav”. Det är rent nonsens. Självklart ska skolan förmedla kunskap, något annat vore idioti att hävda. Det jag gjort är att försöka vidga och nyansera begreppet kunskap. För att förstå vad det innebär krävs en viss analytisk och resonerande förmåga. Kanske hade Demirbag-Sten behövt en större andel ”flum” i skolan?

Att hitta på åsikter åt sina motståndare, som man sedan börjar argumentera emot, är ett vanligt knep. Liksom att antyda att den andra gått till något slags personangrepp. ”Utöver att Hultén allmänt verkar ogilla min person ...” skriver Demirbag-Sten. Var kom det ifrån? Jag ogillar hennes sätt att debattera. Punkt.

Dylikt sätt att argumentera gör den egna uppgiften lättare men gynnar knappast samhällsdebatten. Ska man beskylla andra för överdrifter, dumheter och slapp inställning till fakta gör man klokt i att börja med sig själv.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.