Den helige Franciskus av Assisi lär var den som uppfann julkrubban. Julen 1223 fick han idén att inreda en grotta i en liten bergsby mellan Rom och Assisi. Han släpade dit en krubba som han la hö i, lånade en oxe och en åsna som han ledde in i grottan och så firade han julmässa i grottan med byborna och ordensbröderna.
Om detta kan man läsa i en nyutkommen bok av Ewa Bigestans, Julkrubbans historia (Artos).
En levande julkrubba alltså, populärt även i nutida kyrkor så även utanför Göteborgs domkyrka, där blir det julkrubba även i år, inklusive kamel.
I Bigestans bok finns otaliga bilder av krubbor i hem och kyrkor, jag fastnar för en bild från ett direktörshem i Göteborg på 1870-talet där Eiffeltornet smugit sig in i ett hörn.
Franciskus tanke med julkrubban var att man skulle leva sig in i det heliga mysteriet. Med fantasin som verktyg. Det verkar ha funkat, för det sägs att Jesusbarnet uppenbarade sig en kort stund i Franciskus armar. Fantasi är en stark kraft. Särskilt så här års.
