Magasinsgatan i all sin prakt.
Magasinsgatan i all sin prakt. Bild: Måns Langhjelm

Mark Isitt: En biskopsvåning på Magasinsgatan bådar inte gott

Mark Isitt skådar ut över en alltmer homogeniserad innerstad. Det finns dock en liten gallisk by som trotsar allt: Magasinsgatan. Men vad händer med den om biskopen får sin etagevåning där?

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

”Herren välsignar Magasinsgatan och beskyddar Magasinsgatan. Herren låter sitt ansikte lysa över Magasinsgatan och visar den nåd. Herren vänder sitt ansikte till Magasinsgatan och ger den sin fred. Eljest riskerar denna gatusträcknings storstadspuls gunås förgås!”

Så står det i femtioelfte paragrafen i sjätte Moseboken i kapitlet om Svenska kyrkans planerade biskopsbostad, påtänkt för hörnet Magasinsgatan/Kyrkogatan, två nyklassicistiska våningar placerade uppe på ett flagnande fulplåtstak, med vardagsrumsfönstret rakt ut mot en av innerstadens livligaste uteserveringar.

Det är dömt att ta hus i helvete.

Om nu inte biskop Susanne Rappmann är alldeles särskilt from, förstås. Tolerant som få. För det måste hon vara om hon ska stå ut med brölet. Larmandet från restaurangerna och barerna på tio meter trånga och hårdgjorda och ekande Magasinsgatan kommer flipperbollsstudsa mellan de putsade fasaderna hela vägen upp till hennes takterrass på femte våningen.

ANNONS

Tyst! Jag ser på TV!

Man undrar, dessa innerstadsbor, insåg de inte vad som väntade när de köpte sin bostadsrätt?

Klagar hon lever uteserveringarna genast farligt. För så ser hackordningen ut, de boende får allt som oftast rätt i den här typen av konflikter. Man undrar, dessa innerstadsbor, insåg de inte vad som väntade när de köpte sin bostadsrätt? Förstod de inte att en stad faktiskt ger ljud ifrån sig, att den väsnas, att den många gånger är kaotisk och kolossal och inte alls så där lugn och välordnad som villaförorten?

Tendensen att homogenisera innerstaden har vuxit i takt med de senaste decenniernas urbanisering. De inflyttade påstår sig vurma för blandstad och förtätning, har sett alla säsonger av ”Vänner”, alltid drömt om att föra smattrande Woody Allen-samtal på knökfulla barer, men med i flyttlasset kommer också de gamla landsortsvärderingarna. Stadens vildvuxna element, alla udda existenser…kan man inte bara städa bort dem?

Effekterna är uppenbara för de flesta. En monokultur sprider sig. Blixtsnabbt. Minsta gemensamma nämnare är styrande och externhandelns parfymerade centrum står modell: Elgiganten är granne med MediaMarkt är granne med Burger King är granne med McDonald’s är granne med Starbucks Coffee är granne med Waynes Coffee är granne med Coffeehouse by George är granne med Espresso House är granne med – om nu biskopen får sin etagevåning – Gud.

ANNONS

”Pacification by cappucino”, som amerikanska sociologen Sharon Zukin uttryckt det.

Just där ligger en liten gallisk by som trotsar det självmedvetna romarriket med hjälp av ett varierat utbud av lokala butiker och restauranger

Men just kring ”biskopshuset”, där Magasinsgatans nålsöga öppnar sig i ett litet torg, en gammal rivningstomt som hämtar hem himlen och ger en föraning om den rymd som väntar nere vid Stora hamnkanalen, just där hålls kedjorna stången. Just där ligger en liten gallisk by som trotsar det självmedvetna romarriket med hjälp av ett varierat utbud av lokala butiker och restauranger där stamkunderna dominerar och där unga möter gamla och där klassicismen möter funkisen möter postmodernismen möter ”biskopshuset” som är områdets allra äldsta byggnad, färdigställd redan 1812.

Storstad på riktigt.

Byggnadsnämndens ambition att kila in bostäder innanför vallgraven är föredömlig, biskopen är mer än välkommen. Men på ett villkor:

Att herren visar fördragsamhet och tålmodighet.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Våning åt biskopen hotar nattlivet på Magasinsgatan

LÄS MER:Sveriges kulturpolitik missar de kreativa idéerna

LÄS MER:Recension: Nymilsgatan i Flatås

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS