Deckardrottningen Elizabeth George är ute på en Europaturné som har tagit henne till Paris, Stockholm, Köln, München och London. Efter London väntar Dorset i sydvästra England. Det är där nästa bok om den adlige kriminalinspektören Thomas Lynley ska utspela sig. Väl i Dorset kommer författaren att ”se historien”.
Hon har varit där tidigare, har läst på om trakten och nu saknas bara själva handlingen. På sitt detaljrika och noggranna sätt beskriver hon hur hon gjorde när hon skrev Denna dödens kropp som gavs ut på svenska för två år sedan. Då visste hon att New Forest i sydöstra delen av England gav henne rätt känsla. Överallt såg hon hus med halmtak, omsorgsfullt byggda och till slut visste hon att en takläggare måste finnas med i berättelsen. Denna dödens kropp utvecklades sedan därifrån.
– Jag vet aldrig vad det ska bli av mitt skrivande och det är ett läskigt sätt att skriva. Alla platser funkar inte att skriva om. Det måste finnas vissa element som inte går att beskriva riktigt. Jag måste få en särskild känsla för platsen, berättar Elizabeth George där hon sitter vid ett avlångt bord i ett rum på Grand Hotel i Stockholm.
Metoden att låta platsen och landskapet så att säga skapa historien är nog det enda slumpmässiga med Elizabeth Georges författarskap. Hon är en person som aldrig slarvar. I skolan gjorde sin läxa direkt när hon kom hem från skolan och som lärare rättade hon proven samma dag. Den här dagen liksom alla andra gick den kvällströtta författaren upp tidigt för att skriva på sin tredje ungdomsroman som är klar till fyra femtedelar och även den här skrivardagen sammanfattar hon i ett slags loggbok. Då hon inleder arbetet med nästa bok börjar hon varje dag med att läsa en dag ur loggboken.
– Det hjälper mig att se att hur svårt det än är, så har jag ändå varit där tidigare. Då klarade jag det. Jag skriver också om mitt liv utanför skrivandet och jag kan se hur mitt liv och mina problem ter sig nu jämfört med när jag skrev. Det är ett sätt att mäta min utveckling. Både känslomässigt och psykologiskt.
Dagen innan hon lämnade bostaden på den idylliska ön Whidbey Island i staten Washington för att signera böcker och berätta om sitt skrivande i Europa blev hon klar med nästa bok om Thomas Lynley, en bok som kommer på svenska nästa vår.
Den kultiverade och adlige Lynley hade en central roll i Elizabeth Georges debutroman Pappas lilla flicka redan 1988. Avsiktligt skapade hon karaktärer som hon verkligen tyckte om och som hon själv skulle vilja spendera tid med om de var verkliga personer. Det var viktigt att det var personer man inte skulle tröttna på och Elizabeth George har aldrig ledsnat på Thomas Lynley och hans assistent Barbara Havers.
– Jag älskar utmaningen i att komma på hur de ska ta sig ur de krångliga situationer de hamnar i och vad som ska hända i deras liv härnäst. Jag har aldrig tänkt på vilka karaktärer som skulle vara kommersiellt gångbara. På samma sätt skriver jag aldrig för läsaren utan för att göra den nya boken bättre än den förra.
Nyfikenhet leder henne framåt. Nyfikenhet är också det ord som hon använder för att förklara folks intresse för att läsa deckare och kriminalromaner. Läsaren vill helt enkelt ha svar på frågor. Vad har hänt? Varför har det hänt och vem är skyldig?
Nyfikenhet och fascination ledde henne också till det England där Thomas Lynley lever och verkar, trots att hon själv är född i Ohio och uppvuxen utanför San Francisco. Hon kärade ner sig i det brittiska redan på 1960-talet och kärleken finns kvar. Elizabeth George fascineras av ritualerna, traditionerna och den vackra landsbygden men också engelsmännens förmåga att faktiskt bevara och uppskatta det som är gammalt.
– I Amerika är vi dåliga på det, där handlar allt om att utveckla, utveckla och åter utveckla. I England vet de vad de har och de förstör inte allt som är gammalt, menar Elizabeth George.
I Sverige har novellsamlingen Av två onda ting precis kommit ut. Antologin med två av dödssynderna, vällust och girighet, som tema innehåller 23 kriminalberättelser skrivna av kvinnor och Elizabeth George har inte bara skrivit novellen Begäret efter Jenny, den uppochnedvända, utan är också bokens redaktör.
– Jag visste inte hur mina kollegor skulle hantera att ha en kollega som redaktör, jag hade ju en del synpunkter. Men de var fantastiskt tåliga och fantasifulla. Jag blev förresten erbjuden att vara redaktör för en bok till i samma serie, men jag tackade nej. Jag hinner inte. Då skulle jag inte ha något liv alls. Nu har jag i alla fall tid lite tid att leva mitt i allt skrivande.
Född: 26 februari 1949.
Mest känd för: Sina deckare men har också skrivit en bok om skrivande, Skriv på!
Aktuell: Som redaktör för antologin Av två onda ting där hon också har skrivit novellen Begäret efter Jenny, den uppochnedvända som utspelar sig på en ö utanför Washingtons kust. I höstas kom boken En lögn att lita på där kriminalinspektör Thomas Lynley och hans assistent Barbara Havers – och England – som vanligt står i centrum.
Bor: På Whidbey Island i staten Washington.
