Det är valdag i dag. Fem och en halv miljon svenskar är röstberättigade i det mest undanskymda valet av de återkommande i Sverige. Vid förra kyrkovalet röstade runt tolv procent av de röstberättigade.
Det är inte särskilt förvånande, i avseendet att Svenska Kyrkan är en organisation som har många medlemmar, men få aktiva. Även om medlemsunderlaget i kyrkan fortsätter att sjunka är många fortfarande med. Kanske av gammal vana, kanske för det där enda besöket om året, för den infrastruktur av gemenskap och ritualer kyrkan erbjuder eller för att det liksom hör till. Utifrån sådana orsaker är det hur som helst svårt att uppbåda engagemang till att sätta sig in i ett val och rösta.
Även för den mer vana kyrkbesökaren kan kyrkopolitiken kännas fjärran. Fyra olika röstlappar fulla av okända namn där merparten av födelseåren är omkring 1940 kan få de flesta att backa ut ur röstbåset. Lägg där till att kyrkopolitiken inte har samma inflytande som exempelvis kommun och riksdag.
En motmobilisering har dock skett i år. Sverigedemokraternas möjligheter att plocka mandat i kyrkor runt om i landet, genom det låga valdeltagandet, har gett upphov till kampanjer för att få fler att rösta. Säkerligen har en hel del som annars hade slängt röstkortet tagit sig iväg för att motverka att Sverigedemokraterna får ökat inflytande. Den politik som SD vill föra befinner sig långt ifrån det kristna kyrkobudskapet. Den kyrkliga traditionen, som finns på många platser, av att gömma papperslösa och stödja asylsökande vill de stoppa. I stället ska kyrkans aktiva roll för allas rätt till skydd ersättas med ett diffust ”försvarande av kulturen”-begrepp. Det är någonting helt annat än kristendom och kyrka. Eller som prästen Stefan Klint påtalade på GP:s debattsida (26/8) i ett öppet brev till Jimmie Åkesson: ”Jag gissar att du hade velat använda ditt inflytande i den egyptiska riksdagen till att hindra flyktingar som Maria och Josef med sitt nyfödda barn från att söka asyl i ditt land undan Herodes terrorregim.”
Det finns naturligtvis ett demokratiskt problem med att mobilisera väljare mot ett parti, snarare än för någonting annat. Men kanske har Sverigedemokraternas hotande inflytande, som riskerar att vrida tillbaka klockan i en alltmer öppen kyrka många år, också skapat större intresse för ett undanskymt val.
Så länge fem och en halv miljon svenskar är medlemmar i Svenska Kyrkan och det är en organisation med stort ansvar för och inflytande över civilsamhället är det ett viktigt val. Det är väl värt att rösta i dag.
.
Skribenten
Elin Grelsson Almestad är kulturskribent och författare. Hon förtidsröstade i Domkyrkan och hoppas att dagens valarbetare är lika pedagogiska som de var där.
