Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/2

DN:s musikkritiker sprider felaktig fakta om Evert Taube

Martin Nyströms nyutkomna bok "Konsten att se långt: Nya perspektiv på Evert Taube" skulle, trots att perspektiven inte är nya, kunna vara en trevlig läsupplevelse. Men boken är bemängd med många egendomliga faktafel, skriver Pia Schmidt de Graaf.

Att Taube i sina visor och prosaberättelser förbinder hemma med borta och har förmågan att se förbi sin egen horisont är välkänt. 1965 skrev musikkritikern Björn Johansson i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning: "Hans resor bort blir därför alltid ett återvändande”, han är "hemma varthän han flyr".

Evert Taube hade "ögon som verkade se detaljerna noga, men som på samma gång såg långt i fjärran. Bortom horisonten som sjömännens ögon, likaväl som skogvaktarens", skriver fotografen Marianne Greenwood i sin bok om Taube från 1984, där hon skildrat deras samarbete och tillkomsten av boken "Återkomst".

LÄS MER: Recension: "Konsten att se långt" – Martin Nyström

Att alla källor inte redovisas av Nyström må vara hänt, men faktafelen leder till underliga slutsatser.

Här är ett par exempel. Långt fler skulle kunna anföras.

Nyström skriver angående den sjöresa Taube företog med S/S Australic 1908:

"Men han visste att de skulle anlägga en hamn i Ceylon och hade därför tagit med sig en engelsk översättning av den blivande nobelpristagaren Rabindranath Tagores hinduiska verser."

Tagore, som tilldelades Nobelpriset 1913, skrev på bengali och de första översättningarna till engelska (av "Gitanjali") gjorde han själv 1912. Att Taube skulle ha känt till Tagore redan 1908 är därför högst osannolikt. Att han dessutom införskaffat en engelsk översättning fyra år innan dikterna översattes är rent omöjligt!

LÄS MER: Visor och vård räddade Taube

Nyströms resonemang om att Taube skulle gjort reflektioner och jämförelser mellan Albert Engström och Tagore bygger därför på felaktiga grunder. Det är en betydligt äldre och mer mogen skribent, som lärt känna Engström efter sin hemkomst från Argentina 1915.

För sin slutsats åberopar Nyström "det brev som Taube skrev hem till Sverige 1908". Detta "brev", som så många så kallade brev som Nyström hänvisar till, är inga brev utan biografiska anteckningar/manuskriptutkast skrivna i form av brev betydligt senare.

Troligen är de skrivna kring 1918 då Taube, för första gången, nämner Tagore, i ett brev till Bonnier, där han "finner att bokhandlarne i denna stad [Göteborg] ej ha på lager andra österländska varor än herr Rabindranath Tagore’s Gitanjali".

På grund av bristande källkritik och faktakontroll bidrar Martin Nyström istället till att sprida "nya" myter om Taube.

I kapitlet om Evert Taubes dotter Kirsten och romansen med Ingeborg Østergaard, skriver Nyström:

"Eftersom både Ingeborg och Evert var kända personer i Skagens lilla fiskeby utvecklades romansen dem emellan under sommaren 1919 i hemlighet. De meddelanden som de smugglade till varandra brändes omedelbart. Men en av Taubes dikter finns kvar:

Jag maa brænde dine små Biljetter

de kan stifte Uro och Fortræd,

jeg maa se dem svinde in i Aske,

og jeg blir så støvgraa stemt derved."

Men dessvärre är dikten inte skriven av Taube, utan av Danmarks nationalskald Holger Drachmann.

LÄS MER: Här hamnar Evert Taube-skatten

Denne berömde poet, som dog 1908, skrev den på sin ålders höst till den unga Ingeborg, som han kallade Skagens Rose. Både Ingeborg och Drachmann var av förklarliga skäl välkända i Skagen.

Det kan man däremot inte säga om den sjuke och av fordringsägare förföljde Evert Taube som elva år senare, 1919, flydde till Skagen. Och så många meddelanden behövde nog inte utväxlas då, eftersom Taube bodde under samma tak som Ingeborg, på Skagens hotel.

På grund av bristande källkritik och faktakontroll bidrar Martin Nyström istället till att sprida "nya" myter om Taube.

Pia Schmidt de Graaf är bibliotekarie och ansvarig för förtecknandet av Evert Taubes arkiv samt utgåvor med urval av Taubes brev.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.