De sista tonerna hade precis ekat ut över den sköna men lite halvsunkiga rockklubben Red Eyed Fly i Austin, Texas. Samtidigt som Håkan Johansson kastade ut sina trumpinnar i publiken sträckte Alan McGee armarna i vädret och skrek framme vid scenkanten. Som jag minns det åkte även hans välbekanta hatt upp i luften.
Det var i alla fall uppenbart att den nu genomsvettiga musikprofilen och mannen som upptäckte Oasis, gjorde Primal Scream stora och var manager för The Libertines hade upplevt något enastående. Något magiskt.
När jag intervjuade Alan McGee i samband med hans besök på Göteborgs filmfestival några år senare frågade jag honom om han mindes den där kvällen i Austin men, nej, det gjorde han såklart inte. På den tiden kunde Alan McGee, för att citera Robin Williams, dra i sig tillräckligt med kokain för att döda en liten häst.
Minns den speciella kvällen
Det var i alla fall 2006 och Division of Laura Lee var ett av flera svenska band som gästade den stora festivalen South by Southwest (SXSW). När jag nu fjorton år senare påminner bandets sångare Per Stålberg om vad som måste ha varit en alldeles speciell kväll, drar han på munnen och nickar instämmande.
LÄS MER:De spelar på drive-in-konserten på Bananpiren
– Jag minns det tydligt. Det var nog där och då som Division peakade, skrattar han och lutar sig tillbaks i den skrangliga producentstolen som gungar lite oroväckande framför musikstudion Welfare Sounds stora mixerbord.
Sedan funderar han en stund och vill korrigera sig.
– Vi var nog som störst mellan åren 2003 och 2008 – och blev så sjukt mycket större än vad vi någonsin hade räknat med. Jag är otroligt stolt och nöjd med vad vi har lyckats åstadkomma.
Höstturnén inställd på grund av corona
Division of Laura Lee bildades av ett kompisgäng i Vänersborg redan 1997. När de släppte sitt hyllade debutalbum ”Black city” 2002 jämfördes den slamriga och punkinfluerade kvartetten med dåvarande storheter som Fugazi, The (International) Noise Conspiracy och The Soundtrack of Our Lives – band som alla har lagt benen i vädret sedan flera år.
Men Division of Laura Lee fortsätter streta på, även om musiken numera spelas in i så maklig takt att en hel generation av nya band hinner växa upp och vissna ner mellan deras albumsläpp. Det är nu inget som stör eller stressar farbröderna, däremot känns det lite frustrerande att de inte kan (läs: får) turnera med sitt nya album ”Apartment” på grund av coronaläget.
– Det är ju som det är. Men visst känns det deppigt att inte få komma ut och spela nu när skivan släpps, säger Per Stålberg medan han kliver runt i Welfare Sounds, som han tillsammans med Olle Björk och Kalle Lilja driver i en stor gul trävilla som de hyr av Göteborgs kommun.
”Division of Laura Lee håller världsklass”
Med tanke på det rätt beskedliga arbetstempo som Division of Laura Lee numera håller (efter många år av intensivt turnerade bör tilläggas) är bandets egen musik inget som de fyra medlemmarna längre kan leva på. Men att rycka ur kontakten och lägga ner verksamheten har aldrig varit aktuellt. Det har inte ens varit uppe för diskussion under bandets 23 år långa karriär, understryker Per Stålberg, som mycket väl vet varför de fortsätter att hålla ihop.
LÄS MER:Division Of Laura Lee är (snart) tillbaka
– Det händer något unikt varje gång vi spelar tillsammans, oavsett om det sker i en replokal i Vänersborg eller på en scen i USA. Smaken är som baken, visst är det så, men Alan McGee hade inte fel ... Division of Laura Lee håller världsklass.
Division of Laura Lee
Album: ”Black city” (02), ”Das not compute” (04), ”Violence is timeless” (08), ”Tree” (13), ”Apartment” (20).
Medlemmar: Per Stålberg: sång och gitarr, Jonas Gustafsson: bas och sång, Viktor Lager: gitarr, Håkan Johansson: trummor.
