Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Foto: GP/TT.

Emanuel Karlsten: Detta är ett svenskt Game of thrones

Ett svenskt Game of thrones, kallar Emanuel Karlsten händelseutvecklingen efter IT-skandalen på Transportstyrelsen. De verkliga hjältarna är bortglömda, i stället får vi ett opportunt och indignerat politiskt skådespel.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Jag undrar hur internrevisor Anette känner i dag. Eller vad IT-säkerhetsansvarige Johan tänker. Det är de två som är huvudanledningen till att Transportstyrelsen inte kunde smyga igenom sitt lagvidriga arbete. Jag undrar hur de tänker, eftersom det politiska utspel som i dag görs, knappt alls handlar om IT-säkerhetsansvar. Istället spelas ett skådespel upp, så opportunt och indignerat att det är svårt att veta vad som är premiären av Game of thrones, och vad som är svensk politik. 

LÄS MER: Här är Sveriges nya regering

LÄS MER: Regeringskris - Alliansen lämnar besked

Är det någon som ens minns vad själva skandalen handlar om?

Jag undrar, eftersom jag uppfattar händelseförloppet som komplext och att uppmärksamheten från den sommarsömniga publiken tilltog först efter det hotades om extraval och ministerfällningar.

Vem har förstått vad det handlar om?

Efter att ha läst Säpos förundersökningsprotokoll i helgen undrar jag hur många det är som vet att brottet INTE handlar om att hemlig information har läckt till främmande makt? Hur många har förstått att problemet handlar om en myndighets attityd kring IT-säkerhet? Hur många har förstått att generaldirektören även varit offer för en myndighetskultur där nästan ingen av hennes närmaste medarbetare - inklusive IT-direktören – ens VISSTE vilken skyddsvärd data de hade i systemen?

Hur många känner till att de få personer i organisationen med kännedom, gjorde ett superhjältejobb genom att fälla sin ledning på det mest korrekta och byråkratiskt tjänstemannamässiga sätt som finns.

De upprättade dokument med skrivningar om lagvidriga “avsteg” så absurda att de omöjligt trodde att en generaldirektör skulle skriva under. De säkerställde att styrelsen skrev på dokument om att den var informerad, så att ingen skulle kunna ta avstånd och hävda att de inte visste. De delgav till sist Säpo som bröt in och inledde en förundersökning mot generaldirektören för vårdslöshet med hemlig uppgift, något som senare ledde till straff. 

Alliansens historiskt unika misstroendeförklaring

Jag vet inte om ovanstående förlopp hjälper någon att bättre förstå vad som faktiskt hänt, men klart är i alla fall att nästan inget av den politiska diskussionen handlar om detta. Tack vare Alliansen historiskt unika misstroendeförklaring mot tre ministrar.

Den har gjort att diskussionen istället helt har handlat om ministrars kommunikaion. Ministrar på så hög nivå att de inte ens är direkt ansvariga för den aktuella myndigheten.

Är det skäl nog för att avgå?

Ja, det är en skandal att Anna Johansson odlat en så usel kultur, haft så undermålig kompetens på sitt departement att personal inte förstått att informera henne om att det pågår lagbrott på hennes myndighet. Men att övriga ministrar, som fått information om händelsen och sett till att åtgärder vidtas, sedan pratat med varandra – är det skäl nog för att avgå? Vad i rikets säkerhet blir bättre av det?

Vilket agerande hade gjort något annorlunda? 

Det kan finnas andra skäl att tycka att ministrar ska gå, men att kräva avgång innan allmänheten fått del av de verkliga problemet myndighetens haveri, genom förhör i konstitutionsutskottet, är märkligt.

Det gör inte två myndighetsanställdas hjältegärning rättvisa. Det är inte att hjälpa Sverige till ansvar. Det ser mest bara ut som tuppfäktande charader och strid om makt. Ett svenskt Game of thrones. 

LÄS MER: "Jag har inte fattat några avgörande felaktiga beslut"