Det växer på väggarna i Göteborg

Gröna väggar är ett snabbt växande fenomen världen över. Men inte den traditionella fasaden av murgröna i första hand utan höga vertikala växtväggar där möjligheterna finns till odling av grönsaker.

I Frankrike har botanisten Patrick Blanc utformat växtväggar i nästan 30 år. Hans första vägg stod klar 1988 och var inspirerad av den tropiska skogens nyanser av grönska. 2001 skapade Blanc en 30 meter hög växtvägg i hotell Pershing Hall i Paris och den, tillsammans med växtväggarna som klär in Etnografiska museet i Paris, från 2004, är Blancs mest kända verk.

San Francisco kliver fram

När ett av världens största konstmuseum MOMA i San Francisco öppnades i våras, efter en stor om- och tillbyggnad, var ett av tillskotten en enorm växtvägg utformad av David Brenner där strukturen bakom växtväggen var gjord i återvunnen plast. Ett konstverk utomhus, som en del av alla de verk som visas på museet.

En av de som framgångsrikt låtit sig inspireras av Patrick Blanc är landskapsarkitekten Mikael Hellgren som formgivit växtväggar på bland på restaurang Taste i Göteborg 2008. Hellgrens växtväggar finns även på hotell och kontor i Stockholm.

Kräver rätt teknik

Till skillnad från gröna tak har den gröna väggen inte samma naturliga bevattning. Gröna väggar och ett bistert svenskt klimat är en mer problematisk kombination. Att vertikalt tillföra rätt mängd vatten och på rätt tid kräver en teknik som ska fungera heta soliga dagar såväl som nätter med minusgrader. Uttorkning och för lite näring är problem som löses med sensorer och växtbäddar där näring tillförs med vattnet. Solpaneler är en teknik som används för uppvärmning av växtväggen under kalla dagar.

Gröna väggar i kombination med gröna tak gör skillnad för klimatet. Växter har luftrenande egenskaper då bladen fungerar som ett filter som fångar upp smuts och skadliga partiklar. Då bladen reflekterar solljuset avdunstar vatten, vilket bidrar till en fuktigare och svalare stadsmiljö. Även ljudmässigt finns fördelar med växtväggar då de kan reducera upp till 6 dB buller i en fasad.

Skördar året om

I Malmö finns stadsodlingsföreningen Odla i Stan som ingår i en ambition om ett ekologiskt grönt Malmö 2020. I deras regi skapades 2013 en 50 kvadratmeter stor växtvägg i Malmöstadsdelen Seved. Växtväggen är unik då den producerar grönsaker som kan skördas året om.

Under vintern växer grönkålsplantor och perenna örter. På sommaren växer sallad, lök, mangold, tomater, kikärter, smultron och olika örter som persilja, mynta, citronmeliss, oregano och timjan. 2014 invigdes en ätbar växtvägg i Nya Malmö Latins skolrestaurang. Eleverna kan året runt skörda färska örter till sin mat.

Byggföretag och arkitektkontor, tillsammans med högskolan i Malmö, driver sedan ett par år tillbaka ett utvecklingsprojekt kring gröna väggar i stadsdelen Varvsstaden. Ett material som ofta används är butong, perforerade betongskivor där växter kan gro och växa.

2000 plantor

I Göteborg finns också ett antal växtväggar. På Kyrkogatan 60 finns en stor växtvägg med 2000 plantor från 17 olika växtarter som skapar ett eget ekosystem mitt inne i Göteborgs mest urbana miljöer. Inomhus finns växtväggar i Nordstan, på ett par av de konsultkontoren och på Göteborg Energis kontor.

Förutom de estetiska och klimatmässiga kvaliteterna så finns det en enorm och outnyttjad potential i växtväggar i form av möjligheter till odling. Enligt beräkningar som gjorts på högskolan i Gävle kan det i en vanlig villaträdgård odlas drygt 300 kg potatis, 100 kg rotfrukter och 200 kg grönsaker på ett år. Det motsvarar en vanlig tvåbarnsfamilj konsumtion.

Plantera grönsaker på väggen!

Om arean av en villaträdgård ställs i relation till antal kvm södervända fasader i Göteborg skapas en oerhörd resurs för att odla mat på växtväggar. Grovt räknat finns det drygt 1,5 kvadratkilometer söderfasad i Göteborg som har potential att utvecklas till växtväggar. Allt kan inte användas för odling men det rör sig om ytor motsvarande många tusentals villaträdgårdar.

Att odla i städerna är inget nytt fenomen. 1910-talets trädgårdsstäder och odlingslotter är ett exempel på stadsodling, ofta i städernas utkanter. På 1970-talet odlades det grönsaker och annat på rivningstomterna i Haga, i centrala Göteborg.

Det var inte alltid de som satte potatis och morötter var så bra på att odla och det är oklart hur det gick. Men de var rätt ute. Idag är stadsodlingar något som hela tiden utvecklas. Att allt fler väljer grön diet gör att stadsodlingen får en växande betydelse för livsmedelsförsörjningen. Kajodling i Frihamnen är ett av många intressanta exempel på ett nytänkande med urbana odlingar och direkt distribution till restauranger mm.

Stadsodling ett komplement

Att utveckla odling i städerna måste ses i relation till det traditionella jordbruket och landsbygden där det finns stora problem med att hålla igång gårdar med låga ersättningar till hårt arbetande bönder. Det är viktigt att se stadsodling som ett komplement och en helt annan sorts odling där närheten mellan konsument och producent och framförallt det egna engagemanget står i fokus.

Växtväggar för närodlad mat blir ett intressant alternativ där de boende i ett bostadshus odlar tillsammans. Växtväggar i en skola ger en pedagogisk enkel koppling till den mat som serveras i bamba. Växtväggen kan rama in uteplatsen i radhusträdgården, eller vara en äkta fondtapet i vardagsrummet.

Bygg fler växtväggar. Skriv in det i kravspecen när det ska byggas nytt i Göteborg. Växtväggar skapar nya möjligheter att uppleva samband till det gröna och till växandet, och på platser där det tidigare inte varit möjligt att odla.

Ola Nylander

kultur@gp.se