Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Författaren Sally Rooney har fått kritik för att hon inte låter det israeliska förlaget Mondan köpa rättigheterna att översätta hennes senaste roman till hebreiska. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Författaren Sally Rooney har fått kritik för att hon inte låter det israeliska förlaget Mondan köpa rättigheterna att översätta hennes senaste roman till hebreiska. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Johannes Björk: Det står Sally Rooney fritt att tacka nej till israeliska förlag

Det finns ingen naturrätt att köpa översättningsrättigheter. Förväxla inte kritik mot staten Israel med antisemitism, skriver Johannes Björk i replik till Johanna Schreiber.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Författaren Sally Rooney har avböjt ett bud från det israeliska förlaget Modan som vill köpa översättningsrättigheterna till hennes senaste roman ”Beautiful world, where are you”, vilken föreligger i svensk översättning av Helena Fagertun med titeln ”Vackra värld, var är du”. Det är i sig inga konstigheter. Att förvärva andras egendom är ingen mänsklig rättighet som skulle tillkomma privata företag genom något slags naturrätt eller ens konvention.

LÄS MER: Recension: ”Vackra värld, var är du” av Sally Rooney

Detta har nu likväl fått en del svenska skribenter att mångordigt fördöma Rooneys ovilja att ingå en affärsuppgörelse med förlaget. Vad Rooney ”genom att vägra en hebreisk översättning gör är”, enligt Hynek Pallas (12/10), ”att skuldbelägga judar även utan Israel som ram”. Johanna Schreiber går längre i sin kritik (12/10) och menar att om Rooney inte ”svarar på om huruvida hon tycker att staten Israel har rätt att existera, och vilken plats judar har i världen vi lever i, så har hon – i min värld – inte tagit ställning emot den antisemitism hon riskerar att vara med och legitimera”.

Det här en begreppslig slippery slope som inte bara förväxlar en kritik av staten Israels expansiva geopolitik med antisemitism gentemot statens (och andra staters) folk. På ett ahistoriskt vis kopplas ett mångtusenårigt språk och ett folk till en drygt 70 år gammal nationalstat, liksom det antyds att nationalstaten – en i sig ung uppfinning i jämförelse med det språk och den kultur den antas vara det samlade uttrycket för – utgör något slags metafysiskt slutmål för varje kulturell strävan (för att vara tydlig: min kritik handlar varken om Israels eller Palestinas existensrätt som nationalstater – sådana erkänns inte av författare, utan av andra stater och deras sammanslutningar). Det är som bekant en livsfarlig tanke om den omsätts i handling.

LÄS MER: Sally Rooney måste förklara sig för världens judar

Vilket också kan ses som en av orsakerna till att Rooney avböjer budet från Modan. Modan är nämligen inte vilket företag som helst, utan producerar och marknadsför publikationerna från det israeliska försvarsministeriet, vilket har ett mycket stort ansvar i den ständigt pågående och stundtals hårt intensifierade fördrivningen och etniska rensningen av palestinier. Så sett faller det ett lätt ironiskt ljus över det hela, eftersom den israeliska staten visat sig tämligen benägen att expropriera andras egendom även utan att betala för sig.

Att svenska kulturskribenter väljer att bortse från detta faktum är intellektuellt ohederligt – i synnerhet som Rooney inte alls avvisar att hennes roman skulle översättas till hebreiska, utan endast att översättningen skulle publiceras av ett israeliskt förlag och därmed vara ekonomiskt fördelaktig för staten och ockupationsmakten Israel (Time, 12/10).

Rooney själv är irländare. Därmed tillhör hon ett folk som har sin beskärda erfarenhet av att vara koloniserade ((sorgligt förbisett i den svenska postkoloniala diskursen – Ola Larsmo undantagen – men högst framträdande i den anglosaxiska). Det saknar nog inte heller betydelse.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.