Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Är boken tillräckligt bra kanske den kan hindra folk att plocka upp mobilen? Johan Wanloo ser nyfikenheten som vår räddning. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Är boken tillräckligt bra kanske den kan hindra folk att plocka upp mobilen? Johan Wanloo ser nyfikenheten som vår räddning. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Johan Wanloo: Det är dags att vinna ungdomarna tillbaka!

Johan Wanloo känner hotet från sociala medier knappa in på honom, men ser en strimma hopp i mörkret ändå - han kan ju skriva berättelser!

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Ungdomar läser inte. Bokförsäljningen är i fritt fall. Jag slänger ett öga på de brant fallande kurvorna i rapporterna och tycker främst synd om mig själv. Det är då själve fan att precis alla områden börjar krympa drastiskt så fort jag ger mig in i dem.

Först ville jag bli serietecknare. När jag efter många års kämpande till slut var etablerad finns bara en spillra av seriebranschen kvar. De som läser serier idag är antingen barn som stuckits åt en Kalle Ankas Pocket som tveksam ersättning till Youtube när deras skärmtid tagit slut. Eller nostalgiker i min egen ålder som vårdar de inbundna Carl Barks-samlingarna lika ömt som minnena av sin svunna ungdom. Av Pressbyråernas och mataffärernas förut vidsträckta serietidningshyllor finns bara ett sorgset litet hörn kvar, dominerat av påsar fyllda med värdelösa plastleksaker.

LÄS MER: Serieateljéns tecknare ser Bokmässan som nystart

Nähä men då börjar jag väl skriva barnböcker i stället, tänkte jag. De säljer fortfarande och framförallt kan jag få utlopp för mina idéer där. Knappt har jag fått in en fot i den branschen så kommer rapporter om att även barnböckernas popularitet minskar kraftigt.

Jo, jag är medveten om att det finns ett uppenbart skämt på temat "alla branscher Johan ger sig in i går under” här så jag drar det själv innan någon annan gör det. Vad gör då ungdomarna i stället för att läsa?

Tittar de på filmer och TV-serier? Nej, det minskar det med.

De måste spela TV-spel va? Nix, den kurvan slokar också.

LÄS MER: Det är hopplöst passé att vara influencer

I stället konsumerar de sociala medier. Timmar av Instagram, Snapchat och Youtube. Alla med tonårsbarn är inte ett dugg överraskade. För oss som lever på, och framförallt uttrycker oss genom, traditionell media finns det således stor anledning att vara orolig. Men kanske också att känna en ytterst liten gnutta hopp.

Byskvaller, skillingtryck, kärleksromaner, kioskdeckare, serietidningar, tvåloperor, Youtube och Instagram har i grund och botten exakt samma lockelse, nämligen människors nyfikenhet på andra människor.

Hur går det för ogifta Kristin i fattigstugan, Nick Carter, Fantomen eller Misslissibell?

LÄS MER: Folkfest när unga influerare intog Partille Arena

Det är därför vi läser, tittar på TV eller scrollar influencers flöden. Vi slutar aldrig vara nyfikna på andra. Om personerna vars öden och äventyr vi följer är uppdiktade eller inte spelar ingen större roll. Den som inte förstår att alla influencers fantastiska liv och de spännande draman de upplever (och de dyra kläder de har på sig) är lika mycket fiktion som "Sagan om isfolket" är väldigt naiv.

Visst ser det illa ut när ungdomar sitter och glor på mobilen med slö blick och ett krokigt finger hängande några centimeter från skärmen. Men de vill, precis som jag när jag läser en bok eller serie, helt enkelt veta hur det går.

Media genomgår enorma förändringar. Men mycket förblir likadant.

Nyfikenhet på andra är och förblir fiktionens själva motor. Det är där utmaningen för oss som lever på och brinner för att hitta på saker ligger. För att vinna kampen om ungdomarnas tid och uppmärksamhet är det dags att spotta i nävarna och göra det vi är bäst på. Berätta historier.